sig fram emot högra sidan, det gällde alt hålla och att taga Dyppel by. Mel lan husen kämpares på samma sätt, fom den vagen, då wi slogos mid Oversö: man mot man, bajonett mot bajonett. De wåra hade fattat fast fot i kyrkan, batom husen, inne i vem; från tafen, från fönstren, från hwarje Hål sände röten sitt budskap, och dessemellan, litsom i en bestämd talt, kommo stotten från batterierna, hwar en fiendtlig tor lonn eller större afdelning wisade sig. Det fläta fältet ligger nu upprifwet framför dessa batterier i breda och djupa fåror, fom likna en upplöjd mark, men vet är kulorna och granaterna, fom här förrättat arbetet. Preussarne och Lsterrikarne weko tillbaka och framdrefwos åter af sina officerare, de störtade som hö för skördemannens lia, men nya fom mo i de siupades ställe, beständiat frista och andra. 6:te reg:tet stod i löparaf: warne på wenstra flanken mellan ffansarne n:o 2 och 3. De förblefwo denna eftermiddag nästan oantastade wittnen till hwad som föregick på andra flanken; deremot pit ret ut öfwer 4:de regttet, öfwer 5:te, 8:de och 7:de, mest öfwer 5:te och 4:de. Solen gick ned, vet började mörkna, tå tystnade efterband folonnernas gewärsskett, från skansarne blixtrade det ännu, men mera enstaka och med lägre mellanrum. Wi tala få fällan merd, tänkte brumbasarne, att wi åtminstone måste göra oss begripliga, när ret gäller. Då man slutligen ej kunde strida längre, stodo Preusfarne uppe i Dyppel by och höllo Avnbergshöijden besatt. Om detta resultat ej fan anses för godt, så war det åtminstone allt, fom kunde ernäs, vet skall hwarje af de fkämpande regementena, isynnerhet tock det 5:te, bewittna. Ånnu meran slaget hågick, säg man ambulansfolvaterna fram: komma, denna opåaktade del af hären, hwars wärf dock derför ej ar tet rin: ngaste. Kulorna brummade och hweno omkring dem, hwar och en på fin mes lodi, medan te tågade ut till ten yttersta kedjan, från fält till fält, för att uppsamla de fårade och fallne. Några fingo wi, flera qwarlemnades på den sträcka, fienden innehade; 245 sårade in kommo samma afton till Carolineskolans lasarett, och endast 11 döde, deribland 8:de regementets befälhafware.