sikasom i Judiska legenden, den Evives härlighet ännu med sina strålar omgifva Oljoberget. Himmelen var af en glans och ren-, het utan blandning, och den vidsträckta horizonten, som utbredde sig framför mig i sin storhet och sitt allvar, hade. något vördnadsbjudande och, så att. suga, konungsligt Allt, allt var tyst, man kände sig i öknens grannskap, hvarken ljud af röster eller steg, hvarken vattnets sorl eller vindens sus i löf eller säd. Allt tycktes mig med religiös stillhet högtidlighålla minnet. af den heliga dag, då föreningen mellan Gud och menniskorna beseglades med Återlösarens blod. Vid min återkomst till Jerusalem gick jag till den Heliga Grafvens Byrka, hvilken till hela sitt innehåll var fullpackad med besökande. Gården, som leder till kyrkan, var uppfylld af köpmän, hopkrupna på stenarne; de sälja: vaxljus. rosenkransar, bröd, frukter och armband. Dessa armband äro af bränd lera och säljas för 10 parahs (omkring 4 öre) till bruk för de qvinnor som iche hafva råd att belasta sina armar med silfversmycken; emedan de äro sköra är ätgången osantlig och köpmännen hafva deraf framsör sig riktiga berg Då man inkommer i kyrkan har man framför sig den s. k Smörjelsestenven. En mängd Pilgrimer lågo der på knä och kysste den andäktigt, nära derinvid, sammankrupne på en graf eller ett altare sutto några Turkiska officerare, roande sig med att betrakta den rörliga verld som är omkring dem. Hela golfvet är betackt med andäkviva, som sitta hopkrupna, eller ligga stundom den ene ofvanpå den andre. De hafva lagat sig till att tillbringa natten i kyrkan. Man bildar queue framför den lieliga Grafvens Kapell. Jag inträdde med mycken möda i ett första kapell, kalladt Enqgelens Hapell, derefter inkom jag krypande i Grafgrottan, som icke kan rymma mer än 3 eller 4 personer. Väggarne deri äro öfverklädda med hvit marmor. Sjelfva grafven, hvaruti Jesu lekamen nedlades, är ett slags fördjupning af aflång form omkring 2 fot djup och betäckt med ett lock af marmor Silfverlampor brinna oupphörligt i denna grotta. Äfven kyrkans olika delar äro Langfredagens afton på det präktigaste illuminerade med mångfärgade lampor. Jag uppsteg på Calvaria, äfven der befann sig en stor hop menniskor sittonde eller liggande. Hvar och en i sin ordning gick att kyssa det hål, hvaruti Frälsarens kors blef nedsatt, efter att först tre gånger hafva vidrört jorden med pannan och gjort ett otaligt antal korstecken. RESER RT kk— RR AR G Zp — Sin mera fulletändigare beskrifning öfver Långfredags-hågtidligheterna i Jerusalem afslutar den värde Piligrimmen med följande vackra yttrande: Föreställom oss ett ögonblick att ljuset uppgår, — att sanningens ande kommer och gifver lif åt dessa solkmassor, och ingenting skulle vara skönare än en dylik i pilgrimsfärd Christenbeten skulle hafva sin högtid i Jerusalem, likasom Israeliterna der bade sin, alla kyrkor skulle komma, — icke för att der tvista, utan för att der änka hvarandra hroderskärlekens kvss