Article Image
Baden, wet jag icke; men få serdeles många Fan det i alla fall ej ha warit. IF eftermiddag bar det warit ett fullkomliat afbrott i skjutandet; men ywad kommer natten att medsera Skulle fienden werkligen ha för afsägt att skjuta ned Sonderborg, att bränna en oppen sind, fom mepelssk wattnet ar stiljd från war be: falnin slinie? maa litar ej vå fiendens buma: nitet; sam en rosmare har han kommit od) hwar: före lulle bar, de tyska civilisationens upp: ratthållare, ide fork med kulor och bomber lära de danska Alrboerna att urxpskatta det fora får der enlanders mansa walsianelser? Men gör han detta odelan er han Gönderbora, hwad amnar mar regerina da att göra? Ekall hon beftedtiat finna fia cern:i utan att taga repres: salier? Jag horras att Senderboras bombar: derande skall blifwa signalen for wår flotta att nedstjuta hwarenda oppen tosk sjöstad fom den fan atkomma. Kunna wi ej vpå annat satt tminga fienden till ett humant krigiorande, må wi da göra det genom att ingifwa honom re: sekt och lara honom att frukta for fonfeqven: serna af ett emot krigsbruk stridande hand: lingssatt. Samme korrespondent skrifwer under en dags sednare dato: Fienden har i dag återigen uppwaktat of med sina refflade brumbasars musik. J det herrliga solskenswadret fer man tydligt den hwita roken från hwarje fort bwirfla upp mot himlen, och när man wid middagstiden kastade blicken öf: wer till Gundewed på den ar mara trupper be: fatta terrängen, såg man också en annan röt, mork och olycksbådande kasla fina med elsflam: mor blandade styar i wadret. Fienden hade stjutit de boningar, fom tienade wara soldater till skydd, i brand. Han kanner icke till huma: nitet i krigfor andet, och mi hafwa alltför mycket af denna, i och för fia lofwarda egenskap. Wi, den lilla makten, lato beskedligt alla bvar i Syd: fleswig awarsta fom goda awarter for fienden, wi gjorde ej det minsta för att sicra hans frams trängande genom att hejda densamma medelst en brinnande stad eller ho, wi hade lemnat by: arne der framför sta ilningen orörda, fom aod pris för fienden: och sasom ersattning roar den allierade armeen , twenne stormakters trunper, sig med att nerskjut a de enstaka hus och kojor, hwarest wara solduter Hade nagot skydd mor mär der oc mind, under det de fiendtliga officerarne fran Broagerland med kikaren för ogat iröida sig öfwer dessa hjertebragner. Det är ridders ligt, det är honnett! Oaktadt den oerhorda nus meriska styrkan wagar man icke i ärlig firid att ga Loft mot waraforskansningar, ty fienden met att de aro befatta af en tapper Här, fom mill frida till sita man; men imaaftiga cikaner, motityc: fen till hans plottrande och stjurande på förpo: sterna, förföljer han denna har, oc det kallar han att förda krigiska lagrar! OM hwad har han egentligen wunnit med sina skott? Han har i går hortsrjutit 300 fvår ra prejektiler, och till i middans hade han sandt of cirfa 500, men med ywilfet resustat? Det lockates bonom i gär att dod en officer och fara ett par man, i sag har han sårat nägra flera, men stallningen skansarne. fom han riklat fina skott emot, ha ej lidit det minsta Soldaterne få Det litet obeqwamare derute, oc) om han dag: ligen mill bortstäjnta 7 -00 ror, skall han också dagligen lyckas utsryka nagra mennisklor från de lefwandes antal oc temlasta mägra andra, men han skall er jorswaga war position en hårs: mån. Nagra afbrutna stolsben, en krossad Fafs fekanna oc en genemskiuten kapott woro de ma: teriella sörluster gårdagen hade att forete, nå: gra hus od) kojors nedbrannande är frukten af hans walwilliga bemödanden i dag, men jord: wamarne sta oskadade, kanonerna få på fir plats, och nar fienden en gang skall komma sig sere med ett huswudangrepp, skall Han endaf ba wunnit det mal, att han fart de wåra at blifwa munare wid aranatelden. och feliaktliger pa ajort dem mera stånd till att afslå den Lat honom i PHerrans namn fortsatta kriget på detta fart; mi skola, Hoppas jag, meta ide blot att sinna oss deri, utan afwen att draga det horshia mojliga fördel derai. ——— —— ——— — — A-—— —2— ,— 222AE2Et (sen ur sfyarne Honom Sent månnåriae

30 mars 1864, sida 3

Thumbnail