stuvev VY Po tT0tv9 ul VEU IHfCT UltUUULU tapperhet dock omsider nödgats att aetir rera med fina få, öfwerblifna och utmattade wapenkamrater, fom då blifwit Yt: terligare tillintetgjorda under en mer än wanligt swår reträtt. Nu är allt detta tlart. Men att det insågs på förhand af H. M:ts rådgifware, som i rättan tid allwarligt afrådde det af H. Maj:t ifrigt åstundade deltagandet i TYff-Danffa fejden, äfwen utan biträde af Cnglant och Frankrite, det är den nuwarande ton: seljens stora förtjenst, fom knappast fan nog uppskattas. Och att H. Mtt, i trots af sina ifrigt framställda åsigter, ändock slutligen fogade fig efter fina rådgifivares samt flere högre militärers goda rår, det är i sanning trösteritt och betryg: gande för Sweriges framtid. — Om konseljen tror jag mig hafwa sagt nog i det förutgående och will blott tilläga, att derest allenast en rubbning i den numarande konseljen skulle inträffa, få skulle man i följd deraf med stäl funna an: lägga national-forg; ty med den numarande konseljen förswunne och hoppet om vet nu hwilande reprefentationSsförflagets antagande, och med dess fall inträdde ofelbart en ny olycksperiod af split, mifsämja, oro, nedslagenhet och tif, utan all ända, samt, thy wärr kanste äfwen mifnöje med H. M:t Konungen. Låtom oss bedja Gud bewara oss för sådant. — Ett bref från Jerusalem till en engelsk tidning berättar, att turkiska regeringen ämnar läta 5,000 cirkasser inflytta till Palestina och bilda en for loni å den stora och bördiga flätten Saron, mellan berget Karmel och Gaza. Detta förslag betrattas ej i Palestina med blida ögon, emedan man befarar att te inflyttande nybyggarne skola fom ma att oroa och antasta de stora skaror uf pilgrimer, som årligen wallfärda till Jerusalem. Palestina är för närmar rande alldeles öfmerfwäimmadt af engelffa och amerikanska turister. — Från Petersburg skvifwes den 1 d:s till Kölnische Zeitung: Åter är ett to: mitgarbete af betydenhet sullbordadt och torde snart komma att sanktioneras af riksrådet: förslaget om industriel frihet. Det innehåller i första kapitlet, att all inskränlning i industriwerksamheten skall upphöra, att en hwar utan åtskilnad till stand, kön och nationalitet skall kunna idka fin handtering på alla orter och i huru stort omfång fom helst. EStilna: den mellan handimwerkgoch fabrilsnäring är upphäfd; ingen behöfwer utwerka NÅgon tillåtelse eller aflägaa något prof, för att utöfwa ett yrte; att utbänga ffyltar samt hålla gesäller och lärlingar är ingenstädes underkastadt någon inffränt: ning och det är tillåtet att öfwer hela riket, på hwad fött fom helst, försälja de tillwerkade warorna, med det enda wilkoret, att man wisar sig ha erlagt yrkesskatten. De nu gällande ffråin: skränkningarne upphäfwas helt och Hål: let. De öfriga åtta kapitlen i förslaget handla om industriella bolag, rätta för: hållandet mellan arbetsgifware och arbetstagare, polisförestrifter rörande wissa farliga näringsgrenar, barns arbete samt de s. k. yrkestomstolarne (efter mönstret af de franska conceils des prud hommes). — Af (Tidskrift för Hemmet, tilleg: nad den swenska qwinnan har sjette årgångens första häfte hitkommit innehållande: En moders rår, of St.: Det första ste get, skymninasprat med läsaren, of C8selte; Sophie Adlersparre, (jorts.) of Esselde; Nyårsbetrattelser öfwer den TIyfta Skolan, poem af A—lf; En Draabes Historie, af L. D.; en bild ur backstugulifwet, af M. M.: Cooper In stitute, af L. S.; Wår Portfölj. Denna förtjenstfulla tirstrift, fom mer detta häfte börjar fin 6:te årgåna, kommer under detta är att utaifwas i 6 bäften om 4 ark i häftet, oc är priset å dessa 3 rer rmt, då prenumerationen sker hos förläggaren mag:r E. Etqwist i Upsala fom afsänder tidskriften i fors PEST AAHA. IfA RA AR