Förstnamnde är och dag infann jag mig i kyrkan, för att, med biträde af målaren P. Hellsen, fom träffande afkopierat sinnebilden: Såningsmannen, pros visionelt uppsätta densamma. Vildhuggeristycket mäste dock först lossas, hwilket ock skedde warsamt och latt, hwarefter jag lade detsamma i godt förwar inom lås. Men då wi woro i begrepp eller förehafwande att fästa den upprullade duken, tillrusade isynnerhet förenämnde personer, och hindrade göromålet så wäldsamt, att wi måste afstå derifran. De många äreröriga beskyllningarna med hotelser och owett emot mig underlåter jag att nu specificera. Allwarligen och allwarsamt erinrade jag wederbörande, att jag handlade tillfölje af högstbemälde Kongl. stadfastelse, säsom tillika en befallning; men de tycktes sätta fig öfwer att höra på det örat. Jag fade dem, att jag icke ämnade strida mot öfwermagten, att de borde weta att redan anse rummet heligt, samt att de egde att lag: ligen tilltala mig, om jag felat. Men de yrkade högt och hårdt, att jag skulle promt återftälla det s. k. emblemet, såsom deras eler församlingens egendom, Så begaf jag mig genom stora gången, der nämnde Kyrkowärd grep mig hårdt i armen, och knuffade mig starkt. — Wid dörren, fom redan hölls stängd, erinrade jag att jag hardt innan jag anlände till kyrkan, blifwit anmodad om ett angeläget embetsärende hemma t Skon. Men intet halp. — Efter förnyad tillsagelse att släppa mig ut, armbägade jag mig få wida fram, att jag nästan befann mig utom troskelen; men dels stöttes, dels rycktes jag tillbaka. Efter en fort spatsering i gången, praktiserade jag mig ut genom ett öppet fönster, begaf mig till en närbelägen torparegarda, och tillsade drängen att spänna för. Men snart tillkommo personer, som fattade hästen i betslet och bufwudet, hwilkas namn jag ej brydde mig om lägga på minnet, emedan de, på en skarp tillsägelse, afstodo från sitt förehafwande. Jag förde tid en grind, men den igenhölls, likaledes en annan. Jag gick till ett skyffelled, för att der komma ut, men förgäfwes. — Clutligen bestämde jag mig att på ett tjenligt ställe klifwa öfwer gärdesgården;