Norrländska Korrespondenten – 12 mars 1864, sida 2

Emellertid will jag ge befallning om att göra allt i trädde. — Lowisal fade han, utan att fe fig om. — Nej — det är Christina, swarade en arofz röst, fom harmonierade med de sträfwa anfigtsdragen. — NÅ det gör detsamma! Jag will blott säga henne att i afton hitkommer eu ung dam, fom fom mer att öfwertaga hushållet. Fru Wigner har att här befalla lita mycket fom jag sjelf. Ställ genaft fruns rum i ordning. — Ja bewars — kommer aldrig i fråga herr patron! — swarade köksan hånfullt grinande bakom sin herres rygg. — Hwilket rum befaller patron skall siällas i ordning åt ven der frun? — Stora hörnrummet i öfra wåningen, det fom har utsigt åt parken! — Hwab falls? Det präktiga gästrummet åt en; tockender? — Eom jag befallt! fwarade patronen, i det han owilligt wände sig åt kökspigan. Jag undanber mig för öfrigt alla opassande yttranden i min närwaro. — Kommer aldrig i i fråga, herr patron! Jag wet att jag måste lyda, men nog är det bra hårdt alltid att låta sig spelas på näsan af en tockender hushållerska, fom man ide wet wara fågel eller fisk, — spela mig på näsan, som tjent troget och wäl hos patron i 15 runda år! Men patron skall snart fom ma unter fund med den landswägsstrykerskan, hwad hon går för. Christina, jag will säga henue ett ord få godt ordning till thbordet. Han drog på klocksträngen och en lunsig piga I i fom twå i all wänskap. Packa hon fina fater till