mycket väl gjord lag, emedan den lemnar tillräckligt skydd åt både husbönder och tjenare Den borde vara grundligt känd, emedan det är föreskrifvet, att den årligen skall uppläsas tvänne gånger. Der detta icke sker, bör kommunalnämnden anhålla hos presten, att det måtte ske. Dessutom borde exemplar deraf, på socknarnas bekostnad inköpas och utdelas i alla hemman, eller hvarje tjenstehjon en gång deraf erhålla ett gratis-exemplar Tryckta formulär till orlofssedlar böra finnas hos kommunalnämndens ledamöter, och de eller andre lämplige personer emot en ringa afgift biträda mindre skrifkunnige att i formulären ifylla det, som måste skrifvas Genom dessa och hvarje annat godt medel, skulle, derom äro vi öfvertygade, tjenarne snart blifva väckte till redbarhet. Derigenom skulle ock deras framtida väl i hög grad främjas, och utan allt tvifvel, en stor vinst komma att skördas i minskad fattigvård. Ty dennas stigande i kostnad härleder sig just derifrån att de goda krafter, som kunna finnas hos tjenare, ej bringas till verksamhet och utveckling, men alla: lyten deremot lemnas att fritt få mogna. Just under det detta skrefs, hände oss, för allra första gången, att en tjenare hade att förete en orlofssedel, deri ett dess fel var utsatt. Det hade den följd, att tjenaren, då han sökte tjenst, sjelf beklagade sig öfver felet. Tänk hur godt det var för honom sjelf, att komma till sitt eget fels erkännande, ty derigenom banades just den säkraste väg till dess öfvervinnande Om tjenarnes goda egenskaper icke frammanas, så skola de ökade lönerna mera bidraga till deras skada än nytta, ty det är en på verldserfarenheten grundad beklaglig sanning, att der arbetslönen är högst, der är fattigdom störst hvilket ej kan komma af annat, än det, att goda egenskaper saknas, till att göra sig varaktig nytta af den goda betalningen. Vi uppmana alla vältänkande husbönder, och i synnerhet kommunalnämnderna. att egna sitt varmaste nit åt denna den närvarande tidens i så hög grad trängande angelägenhet. Besinnom, att då lagstiftingen allt mera lossar på banden, som hållit den personliga friheten, så måste det personliga värdet höjas, eljest skall råheten och sjelfsvåldet förderfva oss. Om icke en bättre samhällsanda uppstår, med makt att hålla ostyrighet tillbaka, och drifva fram individen till välförhållande så skola vi komma i en ganska bekymmersam ställving. Cmnat:anan