Underrättelser från Danmark. En af första regementet lemnar i Berlingske Tidende följande lifliga ffil dring af affären mid Oversöe: Landsmägsdikfena woro igensnöade, en skarp nordanwind blåste och det blef litet öfwer middag innan wi hunno till Oversöe eller Bilskov, huru man nu will kalla det. Här går skogen på begge fir dor om landswägen. Då granaterna sedan slogo in mellan träden, regnade qwistar, grenar och jernbitar kring öronen på oss, först derigenom kom jag att gifwa akt på träden. På andra sidan ligger en sjö, som slutar ett stycke ifrån wägen, och bortom sjön är en äna, en mosse eller en lång sträcka slät mark, öde och tom, betäckt med snö, hbmwariges nom en aflöfmad buffe eller en hop rör sticker fram här och der en ensam torfs ftapel, fom egarne ännu ide fått under tak, deröfwer en mörkgrå himmel, en bitande köld och en skriande hop kräkor, fom soldaterna störa i deras förrättningar. Så fer landskapet ut. Plötsligen fommens deras halt och gifwes order att stiga åt sidan längs dikena. Der ftodo wi och gåfwo plats för de efterföljande, som passerade mellan wåra led. Då be wäl woro fin wäg funde floden wara omkring half 3, wi kastade wår kedja ut i dalen och höllo den öfriga delen af fåren gömd bakom backarne och en sänknina till höger, en lång sandgrop. Derigenom hölls fienden okunnig om wår styrka, men han wisste dock att wi woro der och besköt oss först med granater och fulor, sedan på närmare håll med fars tescher. De flesta af hans projektiler gingo öfwer oss in i i baden, luften blef klarare, röken från österrikarnes fanor