Article Image
sluta ögonen för den bättre öfwertygelse de genom sådane sakkunnige mäns mwittnesbörd kunna få. Förräderiets natt. vVe den hvars själ ej står i brand. Hvars hand ej griper om sitt svärd Vid ropet: Strid för fosterland Att nämnas Dansk är han ej värd Nyss gick en suck af helig sorg igenom Danmarks Trike, Ty konung Fredrik hade dött — en konung utan like — Han trofast stått i ve och väl vid sidan af sill folk, Och derför var dess sorg så tung och sucken var dess tolk Dock var det ingen modlös sorg, ej någon verklig qvidan Med manlig hug, starkt i sin tro och lugnt i sin förbidan, Svor Danmark vid sin konungs stoft en dyr och helig ed Att föra ut hans verk i nöd och lust, i strid och fred. — Gud signe dig, du ädla folk! du lilla kumpaskara! Som står, en trogen förpost, när det gäller . Nordens fara Så stod du nyss, och blickade så gladt mot Öresund: De komma nog! Till dess vi väl allena slåss en slundl Och lustigt föllo dina hugg på tyskens käft och kinder, Så österrikarn damp i mark och preussarn fick förhinder! Jens ropte efter dem: Å hut, vill ni ta Dannerirke s Och konung Fredrik log så godt i Roeskilds gamle Kirke. Men midt i kretsen af sin stab satt gamla generalen: Här hålla vi ej ut! Det drar forbannadt här i salen 1 Väålan, genralP — en föreslog — tag på en qrinnohufva I Men månoden tyckte det var synd, om generaln fick snufva. Hvi fann du ej en hjeltegraf vid sidan utan dessa, Som stupade omkring dig förr i stridens larm, De Meza? På åttiårig heder då du ej fått sätta fläck — Pultron ar ej stor sämre det än modlos konungs gäck. hung Fredrik alskade sin här, dess mod, land, det kära Kung hrislian nans ej låta den försvara Danmarks land Ty uniformen kan bli nött och smutsad litet grand. dess krigarära, Dess längtan att få blöda, dö för 5 Gud styrke dig, du ädla solh! — Fast hopp och vänner sveko, Fortrösta anuu på dig sjelf och dina minnens echo! ; Läs om kung Kredriks saga du, och Olaf Ryes med: De föra dina runor an, som förr di haft för sed. Gud styrke dig, du tappra kär! — Fast har m i hjertat svaller, Dilt mod är icke brutet an och hrafte n väl ej haller Slut leden lalt kring ditt haner, din gamla 7J) , A

13 februari 1864, sida 4

Thumbnail