Norrländska Korrespondenten – 23 januari 1864, sida 3

llafvets under och skönhet. (Af B. J Glasall). Ilafvet likasom himmel och jord är Herrans. Derföre har ock denna Guds skapelse fått siv ett insegel påtryckt af hans allemägtiga sadershand, lika lysande och härlivt som det himmel och jord bära. Det har först i vår tid blifvit vetenskapen förbehållet att tränga ned i hafvets fridlysta åjup och göra erofringar inom detta mägtiga rike. Hvad för rikt byte hon från detta sitt segertåg hemfört åt förståndet och hjertat är af ocndligt större värde in de ädelstenar, Ceilons perlfiskare upphemta till-prydnad åt kroppen. Ty dessa vetenskapliga upptäckter bidraga i icke ringa mån att upphöja vår Guds ära, för hvilkeus kraft hafvet varder hasteliga stormande, och för hviikens klokhet hafsens höghet stillar sig. Såsom vi ock häraf kunna liksom bättre förstå hvarföre äfven hafvet instämmer i det lof, som hela. den öfriga skapelsen, fastän hon suekar under förgängligheteus träldom, hembär sin Gud. Att dyka ner uti Indiska hafvets flytande kristall, berättar oss en i dessa stycken väl bevandrad man, är att plötsligt inträda inom den mest underbara förtrollnings område, praktsullare än någon barndoms fåesaga eller ungdomsdråm kan låta oss ana. På detta hemlighetsfulla och genomskinliga område upptäcker man vid hvarje steg de mest sällsamma och oväntade företeelser. Här ser man fantastiska lunder, som framte lefvande blommor, der åter resa meandrinas och astreas sina täta massor, erplauarian sina löfrika blomkalkar. Längre bort ser man stjernkoralfllen med sina rika utgreningar, sina utsträckta singrar, ömsom resande sig till en hög