okunniga landtmän kunde Kotuma derhän i slöhet är mera förklarligt, men att presten derstädes äfvensom polisen icke undersökte förhållandet, detta är en sak som förefaller obegriplig och hvilken borde tungt återsalla på deras hufvuden. . i Saken berättas på följande sätt af Timeskorrespondenten. I Ett förbållande så rysligt att man utan egna ögons vittnesbörd knappt; skulle ansett det möjligt, bar nyligen blifvit uppenbaradt i byn Flushing. Sedan åtskilliga år tillbaka hade derstädes gått ett rykte, att en murare vid namn Porter och hvilken belinner sig i goda omständigheter, länge hållit sin broder alldeles instängd i ett litet rum på bakgården af det hus der Porter och hans familj bodde. Hjertslitande rop och tjut hade ofta blifvit hörda af grannarne, isynnerhet under de kalla vinternätterna; men ehuru mångas medlidande väcktes ansåg likväl ingen det vara sin skyldighet att anställa undersökningar om saken, utan tvifvel icke drömmande om de fasor som sedermera skulle uppenbaras För något mera än ett år tillbaka flyttade en doktor Byrne för sin helsas skull till Flushing. Han fick äfven tillfälligtvis höra de rysliga klagoropen. Då han ej ville tillåta att förhållandet skulle förbli höljdt i mörker, samlade han alla de underrättelser han kunde, och öfvertygades deraf, att saken erfordrade en laglig undersökning. Med berömdvärd beslutsamhet meddelade han saken till vederbörande myndighet, hvilken genast uppdrog åt honom att taga reda på förhållandet i alla dess detaljer och sände till honom tvenne andra embetsmän, bvilka i sällskap med honom begåfvo sig till Porters hus med begäran att få se den instängde. Porter sjelf var frånvarande, men efter att ha vexlat. några ord med de öfriga innevånarne, förde Byrne, som vunnit någon kännedom om husets topografi, de båda andra öfver gården och uppför en trappa, der de bakom ett hörn af huset funno en dörr, som lemnade dem tillträde till den skrubb i hvilken den vansinnige var innestängd. Den syn som mötte deras ögon var allt för motbjudande för att kunna beskrifvas i allu dess förfärliga detaljer. Rummet bestod af fyra nakna, fuktiga kalkväggar med ett litet fönster midtemot dörren. I ett hörn af rummet stod en i eländig säng, hvars butten bestod af bräder med sex tums långa mellanrum och ruttna af smuts. På denna hårda bädd. låg en varelse ihopkrupen, mera liknande en babian än något annat, och hvilken genom långa lidanden: nästan förlorat mensklig gestalt. Han! var fullkomligt naken och hade blott: tvenne ruttna säckar till täcke. Förmodligen för att söka bibehålla någon: kroppsvärma, hade han vant sig att ligga så hopkrupen, att hans knän nästan vidrörde kinderna och voro hårdt tryckta mot bröstet. Armarne lågo pressade mot sidorna och händerna voro håärdt knutna. Denna ställning .: hade han så länge. iakttagit, att senorna, i knävecken förbenats. Äfven armbagarne hade börjat styfna. Golfvet och väggarne voro en enda massa smuts och stanken förfärlig. Under en tid af nära tjugo år hade hans närmaste. anhöriga hållit honom på detta sätt lefvande begrafven, utan en trasa att ligga på icke ens en knippa halm Hvad var då orsaken till denna försärliga behandling? Mannen var vansinnig, men han rasade icke utan var blott fånig. Ett mildt, välvilligt uttryck i ansigtet, en barnslig undergifvenhet för allt hvad man gjorde vid honom, tydliga tecken till intelligens i många ting, var äfven efter dessa långa år af oerhörda lidanden synbart hos honom. Ingen symptom till våldsamhet eller sep Er Lol EU6U lakt — — — — — — — — — ——pn— — —— —