Norrländska Korrespondenten – 16 januari 1864, sida 3

AH! hwarefter han ännu uppmärksammare än förut betraktade det genom kikaren. YImad är det? Känner du fartyget ? Ja wäl känner jag det, fade Quagas fatta; vet är Melwilles snällseglare och kreolerna äro ombord; om mi ej fuart nå målet för wår färd, blifwa, mi fängna. UAnnu inte, fade Laniera; New-Orfeang är stort, wi funna lätt obemärkt hinna sjön Ponthartraine och der har jag ännu en skonare, fom ligger wid mynningen af Nemw-Orleand-kfanalen; men der ligger ju Cuba och i sanning färdiat att afngå; refwet ur seglet. Hör du klockan? Wid himmelen! hjulen äro redan i gång. Nu mind, mind är allt hwad jag begär. (Forts.)