i landet, för att omintetgöra sina fienders alla förföljelser. Men hand ftyrman ffulle med ffonertens befattning, om möjligt more, ej alls taga någon del i enleveringen, ty Jazede betraktades nu fom slafwinna och hennes bortförande war således en stöld; lätt hade det förbittrade foltet kunnat iaeus känna någon af manskapet och länga beslag på fare tyg och gods. Likwäl skulle han stanna i närheten, om det komme till det yttersta och han ansåge faptenen wara i fara eller såge någon nödrfignat, då skulle han ej tänka på något återhåll. Tolf wälbewäpnade, djerfwa javanesare bildade besättningen och under anförande af styrmannen, skulle blifwa fruktanswärda motståndare för plantageegarne hwilka ej wäntade ett sådant antal och ej woro beredda på att möta dem. 3. Solen lutade redan mot nedgången, då Titus underrättade karlarne, som höllo sin middagssiesta, att skonaren wisade fig mid närmaste udde och redan be swarat deras signal. Nu syntes nytt lif komma i gestalterna, som hittills legat tröga och likgiltina. ÄAnnu en gång upprepade Laniera för fin wän huru denne skulle bete fia och toa löfte af honom att noga följa hans föreskrifter. Härpå begaf han fig ned i den lilla kajutan på Hönstjufmen Negern lade seglet åter bi och satte fig wid rodret, under det Ouagas, med wälbehaa rökande en cigarr, sträckte ut fig på däcket, och det smäckra, skarpt byggda fartyget, drifwet af en frisk kultje, pilsnabbt ilade strömmen utföre till östra stranden af Mississippi. Styrmannen Bojuka afwaktade emellertid skonarens ankomst, som, kommen närmare, skickade honom en båt, hwarefter han lång: