Norrländska Korrespondenten – 19 december 1863, sida 2

Jajede. En målning från Louisiana a Gottfried Overman. (Forts. fr. N:o 98). Ja, i fanning! ropade den unge mannen skarpt och sprang upp; der är stället — Håll vit, Titus! Ditåt! Ser du röken. Quagas wäntar of. Nu funna mi ej wara långt ifrån Duvents plantage. Annu fem mil, fade Quagas nyf, swarade Titus, men wi måste wända, winden ligger för starkt emot. Genast wände den smäckra båten stäfwen och flög i riktning mot det antyrda stället, der tre höga, likwäl utdöda träd, endast betäckta, fom en sorgslöja, af hängande mossa, sträckte fina torra, knotiga grenar midt ut. Emellan träden uppsteg en tunn, blå röf, och en i blått bomullstyg tlärd gestalt stod på stranden och winkade med en röd mögfa såsom igen: känningstecken. Raskt och tyst aledv Hönstjufmen, på hwars akterdäck namnet Jazede stod att läsa, fram nära stranden, men brädet, som en af kreolerna hade gripit för att bereda landgång, war öfwerflödigt, ty med ett djerft språng hade den wäntande, en ung, mörft färgad man, från en lutande trädstam fprunpit ombord och ffrattade åt fitt wäl lyckade språng, i i det han lade wenstra handen på den smäckra masten till stöd och winkade skepparen en helsning med sin röda mössa. Börfigtigt, Ouagas! ropade denne, vu lärer wäl en gåna bryta halsen af dig med dina språng, förwägne pojke; det wore i alla händelser 24 timmar för tidigt.