garne på sidenkuddarne. Städernas hypoteksförening blir, enl. Nerikes Ållehanra såwidt på innewarande riksdag beror, blott en tanke ett fantom. Det har behagat adel, prester och bön: der att afslå herr Lallerstedts, af herr Grenander såsom reservation upptagna motion, att Ständerna wille bewilja ftatsgaranti för städernas tillämnade hypo tetsbank och sålunda göra densamma jemnbördig med landsbygdens hypoteksbank. Utskottet hade afstyrkt bifall till motionen på grunder, hwiltas underhaltighet herr Grenander och öfrige reservanter på ett i wåra ögon slående sätt påwisat. Beslutet utgör ett nytt kapitel i den afhandling om städernas uppskörtande, som blir ett arf från denna m. l. riksdagar. Ritets Ständer ha welat befrämja en allmän handelsoc) näringsfrihet. Detta syfte, fom innerligt berör städernas rättigheter och förwärfsutsigter, har med en oegennytta, hwartill motstycke fmårligen torde funna uppwisas af något annat stånd, wunnit nästan allmän anklang inom sjelfwa borgareståndet, hwarifrån ett förslag i denna rigtning dessutom just utgått. Man fann saken wara för det allmänna gagnelig, och borgareståndet offrade gerna enskilda fördelar. Dess åtgörande billigades på de flesta Håll af fommittenterna, desto heldre fom de twifwelsutan antogo, att ett sådant tillmötesgående stulle wärna städernas ännu återftående rättigheter mot obehörigt intrång, för att begagna ett lindrigt uttryck. Ett stycke längre fram på riksdagen förekom frågan om städernas bränwinsmedel. Det är tywärr alltför wäl bekant, huru denna fråga behandlades. På grunder, hwilkas laglighet icke är klar, beröfwade Rikets Ständer städerna en andra femtedel af bränwinsmedlen, och detta beslut genomdrefs på ett sätt, som den allmänna meningen mähånda inom sjelfwa riksdagen, men för wisso inom landet måste stämpla såsom en riksskandal. Nyligen war det fråga, om Stänerna wille lemna städerna ett stöd, fom e just derföre, att landsbygden förut rhållit ett likartadt, och hwilken gärd ;f rättwisa åt städerna dessutom efter ll mensklig beräkning ide borde ha fom nit att kosta staten ett öre. Beslutet )a mi nämnt härofwan. . Ständerna ha organiferat:en landstingsnrättning, under hwilken städerna hafwa jorts skattskyldige ide blott med femedelen af fina bränwinsmedel, utan deremte med en direkt beskattning, fom på ntet wis står i billigt förhållande hwaren till städernas tillgångar, jemförda ned landsbygdens, eller till städernas betydliga rösträtt inom det beskattande inget. Det mindre kan förbigås. DÅ man således fer, att Ständerna ena sidan aaflåtligt kringskörta ftå