Till kungen! Jag fattiga olyckliga enka, hustru sta rin Olsdotter, anropar Ers Majeftät om den nåden, att han wille lägga ett godt ord för min fon Andreas hos wår goda borgmästare, som blef afskedad som natt wäktare sistlitne sommar förmedelst en dryckenskaps eller berusningssak. Wår borgmästare är lita jträng fom sedlig, men ret förhåller fia annorinnina med Ers Majesstät, som tan gifwa nåd när han mi! Gud wälsigne Majestätet!? Hjelp mia i denna bön! Karin Oistotter. Konungen och hans sällskap woro nära att tifna of skratt, vå ofwanstående fu: riosum upplästes. Anders blef werlligen återsatt i sin förra wärdiahet.