Norrländska Korrespondenten – 30 september 1863, sida 3

mest glänsande hederssköld, och detta långt innan Judarne uppträdde med det Mosaiska budet: Du skall hedra fader och moder 20. Men namnet moder mår ste i sjelfwa werket förtjenas, fär att kunna bäras med heder. i Foltens maximer öswer samlef fren och sederna förwaras framför allt i d eras ordsprål, derföre heter mord: å språk — sannt fpråt. Se här Sm egendomliga: i Det finnes ingen fåran moder, ka. den (äner Spanjoren) hwilten sjelf har burit sitt barn. vn moders kärlek är den bästa af all, heter det på Hindofstanska. Ber gamaslen säger: PMin moder it alltid min moder, må jag wara ril eller fattig! i Och Venctianaren: Moder, moder! i Den som har henne ropar på henne, den som icke har någon, salnar henne. Tyskarne äga några tostliga ordspral härutinnan: En moters trohet är ny för hwarje dag. Vvåt modern wara än få arm, För barnet är hon ständigt warnm. Dern som icke will följa modern, fär slutligen följa länsmannen. Bittvre att förlera en ril foder, än en fattig morer. eYnwad fom går modern till hjertat, går fadern enraft till knäet. NRyssen säger ganska träffande: Metorns bön hemtar upp fran Hafsbottnen. Böhmaren och Liffländaren: Cu morerd hand är mjul, äfwen nar den flår. dikrn hos alla sollslag gäller ort ipr åkcet: ven fattig moder tan förr föra s barn, än sju barn, en morer. Hwad mödrar måste liva, uttrycka Star lienarne med orden: Förluften af en moder är oerfattlig. Utan moder äro barnen förlorade litfom bien utan wife, utlåter fig Ryssen, vOm modern dör, upplöses familjen — Hinduen; År modren död, är sadern blind Jtalienaren. Derföre, J mödrar, vita efter fattiga, funnen J wara siolta öfwer detta namn, om I endast genom edra handlingar rättfärdigen detsamma, och icke låten det fula ord, som ulhör den nyare tiden, tillämpa sig på eder, nemligen: Meremörrar. Spwarjchanda. ö Indianerna och telegrafen. Man har förundrat fia öfwer ren skonsamhet,