Siu glas. (Forts. fr. Nio 75., På slaget klockan tu inställde fig kandidaten i di rektörens hus. Samtalet wid bordet rörde sig mest kring den förhoppningsfulle sonen, om nödwändigheten af teologiska studier i allmänhet samt särstilt om fo: nens examen, hwilken ansågs för det aldranödvmändigaste. Bredwid kandidaten fatt en äldre man med rödt klotrundt ansigte och fom skrattade åt allt fom sades wid bordet och terwid yttrade såsom stående replik: satans få bra, satans få bra! Wärden hade presenterat honom fåfom den tätafte garfware i Swerge. Wår kandidat, som en stund förgäfwes wäntat på att wärten skulle trycka honom, såsom det brukas med nya gäster, tog sig till att redan wid första rätten trycka wärden, hwillet bewisade föga tännedom om wanliga bordseder. Herr direttörn tillåter wäl? sade han, höjande Wet min annstig herre inte, att den, fom trycker wärden skall tömma siu alas, efter fwarandra? frå: gade direktören med en wiss lögtidlighet. Rätt, rätt, sju glas! instämde gästerna. Sya, ha, hal satans få bra! jublade täte garfmaren. Sju spetsglas portwin ställdes framför mår fandidat, hwilken tömde tem alla i en handwädning ntan den ringaste oro för de möjliga följderna. Gästerna skrattade och isynnerhet garfwaren. Satang få bra, satans få bva! fortfor denne,