Norrländska Korrespondenten – 26 september 1863, sida 2

B berättade det nekande swar, han på kontoret fått of en tjock herre med ögonffärm. Betjenterna drogo på mun och sågo på hwarandra. Hwem frågade herrn då efter ? sporde den ene. Efter hökar Stenberg, naturligtwis, yttrade BE, Fråga efter direttör Stenberg, få är det nature lisare, tillrådde betjenten. Kandidaten återwände in på kontoret och frågade: Bor direktör Stenberg här? Ja, min gunstig herre, swarade genast mannen med skärmen och bjöd den unge mannen sitta; nå, hwad är det om? Jaq har helsningar från Upsala, från herr direktörens son. ö Jaså, från Axel, nå det war roligt! Nå, hur är det med honom? 73 förrgår tog han sin teologiska examen. Må, Gudi ware tad! ropare direltören, resande sig upp från stolen. Den s. k. lilla teologisla examen, numera afffaffod wid akademien, war en of dem fom egentligen tycktes ha tillfommit för att bereda lärarne sportler, men som för öfriat icke war swårare än att en hjelp: lia skolgosse af tredje tlassen godt borde funna taga den. Denna examen war icke desto mindre den första som direktörens son tagit efter twå terminers wistande wid lärdomssätet, och han war wisserligen icke den ende fom få garundligt förberedde sig dertill. Hur många stycken videtur fick han? frågade hökaren och direttören, strålande af glädje. Har fid non sine laude approbatur, tillfännagaf kandidaten. Non sine laude, upprepade direttören med vigtig mine, ty han bade någon tid gått i fjerde