regemente. Wid ett tillfälle intog han med kompaniet ett af fransmännen uppkastadt och förswaradt mindre bröstwärn. Sedan han inom wärnet gjort sina dispositioner, satte han ned wärjan med spetsen i jorden och började samtala med kamraterna. Plötsligt angreps wärnet åter af fransmännen, och han nödgades draga sig tillbaka. Då han kom ur skotthåll, märkte han, att han, ehuru han fört truppen, i häftigheten litwäl qmwarglömt wärjan, der han nedstött den i jorden. Kamrater, ropade han till kompaniet, j kunnen ej tillåta att er kompanichefs wärja faller i fiendens händer. Låtom oss wända tillbaka och återtaga den. Kompaniet eleftriferades häraf. Under hurrarop gjorde man ett bajonettanfall, tog wärjan och drog fig derefter i god ordning tillbaka. — En telegrafdepesch till tidningen PEurope, daterad Hamburg d. 27 Aug., förmäler att swenska regeringen har un derrättat flera andra kabinetter att den ämnar ställa fig på Danmarks sida, i den händelsen att någon konflikt utbryter mellan sistnämnde matt och tyffa för: bundet. — JSleswig berättas att konung Carl XV skulle blifwit inbjuden att biwista wapenöfningarna wid Dannevirke. — Det förr omtalade mordet på en fiskare i Norge har warit föremål för ransakning. En tysk wid namn Priess, och en dansk skomakargesäll Simonsen blefwo häktade i Köpenhamn uppå miftankar. Wid ankomsten till Kristiania nekade begge till all wetskap om mordet. Men skomakargesällen blef snart bewekt att erkänna det Priess hade flera gånger föreslagit Honom gemensamma rån. Si: monsen hade dock alltid nekat. Den dagen då Grötte blef mördad, (fiskarns namn) hade Simonsen wetat att Priess skulle ro ut med en laxbonde och sjelf hjelpt att ro hem båten tom, men han hade icke afwetat att mordet skett. Priess förnekar med det största lugn alla Si monsens uppgifter. — Enligt nya danska tulltaxan är fås wäl spanmål af alla slag, malen eller omalen, som kött och fläsk, äfwensom smör fria till införsel. — Det nordamerifonffa friget beräfnas hafwa intill den 1 sistl. Juli kostat unionisterna 69,671 man som stupat i slagtningarne, 117,020 fårade, 73,218 fångar samt 250,000 man fom dött af sjukdomar eller får. De konfedererade skola hafwa förlorat 50,893 som stupat, 119,615 sårade, 52,168 fångar och 250,000 som dött af sjukdomar eller sår.