Norrländska Korrespondenten – 12 september 1863, sida 2

hälft. Säg mig tillade han — hwad har till exem pel en stackars informator för allt hwad han arbetat och läst? jo maten och en ringa lön till tläder, flik fom hwarje dräng och piga har, eller skär måhända en pastorsadjunkt guld med tälaknifwar, för att ide tala om skolläraren fom till hälften får swälta .. När jag war 20 år... — Se få nu börjar tu tala om dig sjelf igen; jag kunde just tro det der, — afbröt fru Hammarberg snäsigt. — När jag war 20 år, — fortsatte likwäl Hammarbera oförskräckt, — hade jag mitt gesällbref på fickan och krusade inte för någon. Fru Hammarberg reste sig upp på stolen skarpt sörtretad, fom det tydligen syntes; hon git fram till Hammarberg och hwiskade honom i brat: — Du är ett swin Hammarberg, en obildad fälle, fom man alltid skall skämmas för; om du inte tiger få blir jag riktigt rasande. — Behöfs inte, behöfs intel — genmälde Ham marber också hwiskande, hwarefter han gaf fig i fame språk med fina wänner garfwaren, målaren och ffräddaren, hwilka han proponerade att flå en fyrkant och taga sig en toddy. Härigenom fingo fruntimmerna för fia sjelfwa och i ro utweckla fina åsigter om barns uppfostran, medan herrarne wid glaset och korten sutto lugna och nöjda.