wärderas. Konung Salomo fick af Gud tillstånd, att bedja om hwad han wille, få skulle det blifwa honom gifwet. Han bad om wishet och förstånd, och Gud hörde hans bön och fade till honom: Salomo! efter du ide bad om rikedom, läng lefnad eller andra timmeliga före måner, utan endast om mishet och förstånd att wäl styra och regera ditt folk, få mill jag uppfylla vin önskan och gifwa dig mera wishet och förftånd, än någon annan konung haft före dia: Wi finna äfwen, huru lärda och förståndiga mäns tunskaper blifwa utspridda omkring jorden, än genom skrifters utgifwande, än genom ryktet om Salomos förstånd och wishet blef så widt omkring bekant, att rottningen från Söderlanden kom ifrån werldens ända (rika Arabien), för att böra hans wishet och förstånd. Detta ö Salomos exempel är wärdt att efterföljas. J alla stånd äro wishet och funs skaper nödiga. Åro wi förståndiga och rättsinniga, få skola, med Guds hjelp, wåra företag lyckas, och få mycket, fom är oss nödigt och nyttigt af jorriskt gort, skall då äfwen tillfalla oss. Jnnan man fan känna wigten och märdet af funffaper, måste man owilkorligen ega tem, ty först måste man inhemta kunskaper, sedan bruka dem till förståndets utweckling och tänkesättets förädling. — Och om man kommit till den upplysning att man wet rätt anwända kunskaperna, enligt Guds wilja och föreskrifter, då först fan man få fe och erfara hwad wigt och wärde fom ligaer i kunskaperna, då de brukas till det ändamål, hwartill de äro ämnade. Menniskan bör, under det hon söker förwärfwa erforderliga kunskaper, framför allt söka upplysning utur Guds heliga ord; en sådan upplysning, fom kan lända till hennes själs frälsning och salighet. Genom att med eftertanka och förståud läsa och betrakta Guds ord, kan hon lära sig känna Gud och den han sändt hafwer Jesum Christum. Hon bör vå finna och fe hwarpå hon ifall bygga sitt falighetå-hopp, nemligen på klippan Christus. Derigenom att menniskan uppodlar och uppöfwar den kunskapsförmåga hon fått af Gud, blir hon mera kunnig att fatta och förstå hwad fom är henne nyttigt båte för detta och det tilltommande lijwet. Kunskaperna wisa wigten och wärdet af sin kraft deruti, att de gifwa skydd emot witskepelse och willfarelse, samt strider emot många frestelser och begär, fom funna uppstå hos menniskan. Wi finna och se således, att det ligger en stor wigt och ett stort wärde uti tunskaperna, då de anwändas rätt. Men fom bekant är, att allt kan missbrukas, så funna äfwen kunskaperna missbrukas. En menniska, som eger goda lunskaper och ide begagnar tem rätt, utan mifsbrufar dem, henne wore det bättre att hon inga kunskaper egde, ty det beter ide förgäfwes: att den fom mycket pifs wet är, af honom skall mycket utkrafdt 1 —