till guvernanten, att jag afbröt er tåte å ttte. Jag kunde sannerligen icke föreställa mig att ni tog emot ungkarlsbesök på ert rum. OM ni, min herre! fort for hon, wändande sig till Sebastian, ni torde måhända hafwa den artigheten och aflägsna er, medan jag talar några ord med den älskwärda mamsell Amanda. Sebastian bugade fig och swarade med sitt be hagligaste leende: 7Min härwaro förefaller ev med rätta gåtlik, men gåtan ligger begrafwen i det bref mamsell Amanda af förskräckelse låtit falla på golf wet. Hastigt fom blixten skyndade öfwerstinnan att npptaga kyrkoherdens känslosamma utgjutelse. Gu vernanten lät det godwilligt ske, emedan annat medel ej fanns för handen att afwända stormen och företomma misstydning. AH! det må jag bekänna war någonting omäntadt! utropade öfwerstinnan med flarnande blid. 3 sanning, ett högst förmånligt anbud! Och ni, min wän, ni fan mäl ide annat än antaga det 2 Jag hade just ämnat att utbedja mig hennes nåds wälwisa råd, stammade guvernanten. Jag tackar er för ert förtroende, jag will mot: swara det. Men hwad har baron med denna ömtåliga angelägenhet att göra ? mJag medförde brefwet oc hade dessutom lofwat kyrkoherden att genast lemna det i mamfell Amandas egna händer. När mitt ärende nu är uträttadt, fan jag aflägsna mig. Att omständligen berätta hwad de båda damerna sade hwarandra, sedan de blifwit ensamma, är af ingen särdeles wigt för denna fann: färdiga historia. Nog af, Fluddlappen tom i glömffa, och innan fort war få wäl öfwerstinnans fmartsjuta, fom guvernantens obeslutsamhet förswunnen.