Ålrikes. Polen. Langiewicz tillfångatagande berättas hafwa tillgått på det sättet, att då han i wagn reste genom det österrikiska oms rådet, för att på ett annat ställe åter begifwa fig in i Polen och der — i gu: vernementet Lublin — uppträda på en trakt, der man ej wäntade honom, mötte han en trupp insurgenter, fom efforte: rades af österrikare. Jnsurgenternas rop: Langiewicz! zyje Langiewicz! förrådde honom då och föranledde hans tillfångatagande. Chefen för oppositionen i det polska lägret war den rike lithanern Czapffi, en emigrant, fom förde befälet öfwer kavalleriet och redan wid Zagosz ej gjorde fin skyldighet. Härför ställd till answar af Langiewicz i krigsrådet, förklarade han, att Langiewicz ej wore rättmätig diktator, utan att den rätte diktatorn war Mieroslawski. Langiewicz stab bestod af 40 personer, af hwilta ett halft dussin wid ett eller annat tillfälle utmärkt sig, men resten, såsom det will synas, spelade det Mieroslawskiska mil: färdsutskottet i händerna. Kåren ut gjordes af 4000 man infanteri i 2 regementen, hwardera på 3 bataljoner, hwarje bataljon innehöll 6 kompanier; härtill tom den 250 man starka zuavkåren och kavalleriet, fom uppgick till 600 man. Wid Grochowisko har en ftrid före: fallit, fom warit mycket blodig, men af: gjordt utföll till insurgenternas fördel. Ryssarnes förlust uppgifwes till 400 man och insurgenternas till 250. Posener Zeitung, som ej kan förebrås för partiskhet för polackarne, berättar ur autentisk källa, att de af furst Witt genstein anförda ryssarne efter den strid, fom den 22 Mars på föremiddagen föreföll mellan Biniszevw och Hazmierg Mic: kade 10 wagnar med fårade, bland dem —