ÅCAHTTITLTL Ö1111 11?(9 957 wiljat nya lån. Tolf fartyg äro härstädes minterlig: gare, 1 i hamnen, 10 mid Kubikenborg och 1 wid Skönwik. — Utdrag rag af f Landshofdinge-Embetets i Westernorrlands län eunderdåniga berättelse för åren 1856—1860. (Forts. fr. N:o 15.) E) Bergåoch brukshandtering. De norrländska bergwerken hafwa från äldre tider utgjort föremål för regeringens omtanka och särskilda lagstiftnina, men några rika grufwor hafwa dock ide funnits i de begge provinser, som utgöra föremål för denna berättelse. Ulfö jernarufwa i Nätra stärgård och Förnätra nickelgrufwor i Nätra socken äro de enda, som finnas, men ingendera bar under qvinqvenniet warit bearbetad. Mutfedlar hafwa under samma period merrelats endast å ett nytt jernmalmstreck 1860, samt å förut bearbetade ställen, en å nickelmalm 1857 och 6 å jerumalm år 1859, men då antalet af utdelade mutfedlar under förra qvinqvenniet utgjorte 20 och det näst förut tillryggalagda 28, synes, att de under sistförflutna gvinqvennium uttagna 8 mutsedlarne wittna om aftagande håg för inmutning af nya eller förut brutna mineralstreck, en fölid deraf, att dels flera inmutade mineral: anletningar mid bearbetningen ide funnits nog gifwande att löna sia, dels per: soner, som werkställt inmutningarne, icke haft tillgångar att arbetet fortsätta. Hmi loständ hafwa under qvinqvenniet metrelats 7 jernmalmsgrufwor, deraf 1 år 1859 och 6 år 1860. Masugnarne hafva unter qvingdenniet tillwerlat: år 155 56: 11,502 skepp. tackjernewigt, 1857: 7,587 dito, 1855: 22,730 dito, 1859: 19.458 dito, 1860: 24,913 dito eller tillsammans 86,520 skeppund. Jemförd med illwerlrinarn för qvinqvenniet 1851—1855, bejinnes tillwertningen wara ötad 23,591 steppund. Af de inom länet warande 5 masugnar, neml. Galtströms i Njurunda socken, vögdö i Liustorp, Sörfors i Uttar, Bollsta i Ytter-Vännes och Utansjö Högsjö sode n, hafwa under 1857 och 185 en dast 4 warit i aång. Jerngjuterier finnas wid Mohög s samt Forse; och har gjutgordstillberlningen wid masngnarne betydligt ökats under sista qvinqvenniet. Wid 1860 ärs slut funnos wid 17 bruk följande antal stångjernshärdar, nemligen i norra Ångermanlant wid W och Giteå bruk 6, i södra rsewwar land; wid Westanå, Graninae, Ferse, 2 Sollefteå, Björtå och Gålsjö 26 och i Merelrad! wid Torpshammars, Norafors, Sulå, Lagfors, Matfors, Gyytjens, Johannisfors, Galtftröms och Åwile brut 32, 4 tillsammans 64 stångjernshärdar. Unrer qvinqvenniet hafwa följande mertftä-t rer blifwit netlaada, nemligen en härd med dertill hörande stångjernssmide wit; Norafors hruk i Sättna socken för altis år 1858, twå s:ångiernshärrar med till: hörande smire ein Westanå bruk i Witsjö socken åren 1857 och 1858, samt twå stångjernohärdar med dithörande smide wid Torpshammars bruk i Torps socken på 10 år eller från och med ven 1 MNovember 1857 till famma tiv år 1867. Till oinskränkt smidesrätt hafwa öfwer: gått Gålsjö bruk den 6 December 1856, Westanå den 27 December samma år, Åwite brut den 6 Oktober 1857, Björkå den 6 Januari 1858, Gideå den 11 i samma månad och Torpshammars bruk samma år. Stångjernssmide. Af den debiterade hemwarskattem har ingen del erlagts in natura. Till widare upplysnina må jemwäl onteänas, att, ehuru tadjernåprodut2. e,t e2: — :lerfäfde Sot i ———d