Norrländska Korrespondenten – 28 februari 1863, sida 2

skuggan af presterskapets ofwerlägsna anscende. Ar han af bättre ständ eller sjelf genom ut markande egenskaper förstår göra fig gällande, få är han herre, och hans hustru fru. Men, är han en för detta dräng och tillika slo, få är han icke i ständ att arbeta fig upp ur hos pen, och, om någon främling af artighet fallar honom för herre, få är det ett för hans öra kanske wälflingande, men dock owanligt ord. Hans hustru deremot fan, om lyckan är god och folket artigt, få heta madam — men fru will det ej blifwa utaf. Dock arbetar tiden på forändring håri och har till stor del äfven tillwägabragt det i de sodra Lappmarkerna. Så liten distinktionen är mellan nybyggare och nys byggare, få skarp är den deremot mellan Swensk och Lapp. J Arieplog umgås wal Lappar och Swenskar nägorlunda på lika fot, och den ena anser fig just icke för mera än den andra; men, oliv det fråga om giftermål, då är det en helt annan sak. Det är alldeles omöjligt att en Lapp, få länge han forblifwer Lapp, fan få en Swensk flika, och, äfwen om han gifwer sig till Swensk, det will säga antar Swenska frå fet, klädedragten och lefnadsfättet samt blir nys I byggare, få håller det nog härdt ändå. Den Swenska flickan sager med stolthet och yttersta förakt, att hon icke mill blifwa Lappfru. Och