att alla blifwit botade; hwaremot perso ner i hand grannskap, fom anwändt brän. ning och utffäring af betten, antinger med nöd eller alldeles ide kunnat räddas (Hildebr. Tidskr.) — När en mormon i Amerifa har att fordra penningar af någon och gälde nären tredskas, brukar han ej lagsöka honom, utan uppställer framför hans hus tre karlar, som hela dagen igenom, från tidigt på morgonen till sent på aftonen, uppföra den förfärligaste tvumninggoch Hiwviflings-fonfert. Ett Amerikanskt blad säger, att en gäldenär fällan står ut dermed längre än tre dagar. De respektive musikanterna kosta ej serdeles mycket, och äro i alla händelser billigare än billigaste process. — Ris och Halm. Er fattig enka och hennes twå söner återwände en afton ur den närbelägna wideskogen, der de fam lat ris till bränsle. Modren bar en stor, men hwar oc en af gossarne en mindre knippa wideqwistar på hufwudet och knipporna woro sammanbundna med band af hopsfsnedd halm. Under wägen mötte de en rik köpman från staden, och de bådo honom om en allmosa. Men den rike mannen fare till qwinnan: Mi behöfwer ide tigga. Of werlemna åt mig edra begge gossar; då ffola de få lira att göra guld af ris och halm. ö Modren höll detta för ett skämt; men köpmannen försäkrade att det war hans rena allwar. Då gaf hon sitt samtycke; köpmannen förde gossarne med sig, lät den ena lära sig korgmakeriet och den andre halmflätning. Efter twenne år återkommo de till modrens torftiga hydda, förfärdigade oförtrutet de wackraste korgar och de finaste halmhattar och öfwerlemnade warorna åt köpmannen. En dag inträdde denne i deras koja, betalade de arbeten han erhållit med idel dukater och sade leende till modren: NÅ, hade jag ide rätt? Har jag icke hållit ord? O barndom, war arbetsamheten huld, Ty den förwandlar halm och ris i guld. (Zion. för barn och tjenare.)