Norrländska Korrespondenten – 21 februari 1863, sida 2

på berta poötttillentsom det ofwan ansordd, men banken blef härom i tid underrättad. — Benersborgs tidning berättar: Den 20 sistlidne Jan. tl. 3 på morgos nen afled på hemmanet Jern å Dals: land ogifta qwinspersonen Sofia Berg, uti den owanligt höga åldern af omkring 112 år. Hennes födelsetid är till dagen icke bekant annorlunda än genom följande slägtförhållanden. Född i Holstein, der hennes föräldrar under det ärorika 7-åriga friget förlorade fin egendom, fom hon wid detta krigs slut 1762, omkring 12 år gammal, till Witteska familjen, eller nu lefwande inspektor Wittes på Jern farfar, hos hwilken hon wistades i 40 år; war sedermera hos hennes son i lika lång tid och fom derefter till fonfor nen, inspektoren Witte, med hwilken hon öfwerflyttade till Swerige, oh inom hwilkens familj hon nu warit uti 20 år. J följd häraf fan hennes födelseår med temlig wisshet antagas hafwa warit år 1750, och att hon således wid sin död hade upplefwat den långa tiden af fulla 112 år. Hon hade aldrig warit fina liggande sjuk förr än under de sista fiorton dagarne före fin död; war intill sista åren stark och rörlig fom en una flicka, med en röst som tillkännagaf dessa egen skaper, och kunde hon ända intill fin fjutkdom förätta sömnad utan glasögon. Då hon nu nedlades på fjukoch dödsbädden förklarade hon frimodigt sig wara nöjd med werlden och beredd att afgå derifrån i skötet af den familj, hos hwilken hon nu äfwensom hos förfädren intill tredje led alltigenom warit en trogen wän och tjenarinna. Hennes sjukdom war icke plågsam och hennes afsomnande war lugnt och stilla. Sofia Berg hade twenne bröder, hwilka, emot sin wilja, twingades att deltaga i det 7-åriga kriget. Dessa hafwa dock långt före henne gått ur werlden. . — Jfrån Öregrund skrifwes den 16 Januari i Norrtelge-bladet följande: De sydliga och westliga windar, fom sedan slutet af sistl. Qkt. warit rådande i Bottniska wiken och Ålands haf, hafwa småningom till Öregrund och dess skärgård samlat en respektabel handelsflotta af omkring 150 fartyg, hwaraf de aldraz flesta äro skepp och briggar från 200 till 500 läster, destinerade till all werldens orter, såsom Ryssland, England, Frankrike, Spanien, Algier, Egypten, Cap och Ostindien m. fl. Dessa swåra trä dragare, af hwilka många äro präktiga fartyg, ligga nu till största delen här i winterupplag och förläna den lilla staden, deff hamn och retd en högst ståtlig an blick — få ståtlig, att de sjöfarande fjelfwa säga, att den ogenomskådliga skog af master som reser sig i Kullboda hamn midtför staden, erinrar om en af Lonz don-Dodsd. Af vesfa fartyg äro de aldras flesta Norrska, dock finnas här äfwen Swenska, Danska, Finska, Ryska, Tyska, Holländska och Engelska. Kaptenerna derå jemte manskapet, utgörande tillsammans minst 1,500 man, hafwa, jemte den Bas byloniska språkförbistringen, gifwit en högst liflig fysionomi åt staden, på hwars allmänna ställen Norrska språket warit det förherrskande. Postkontoret och Telegraf-ftationen hafwa warit belägrade från morgon till qwäll; för att inkomma i handelsbodarne har man någongång warit frestad att söka bilda quene, och till stadens reftaurationer, af hwilka den ena betydelsefullt bekommit namnet Hotell Skanz dinavien, hafwa just inga andra än lutländningar kunnat armbåga fig fram. Det har warit ett lif och en rörlighet öfwer allt, som särdeles angenämt brutit af mot wanliga lugnet härstädes. — Med hwarje dag glesna emellertid lederna af dessa unga män, af hwilka många landwägen begifwit fig hem. — Till ordförande uti nedannämnda församlingars tfommunal-nämnder äro utsedde: Gideå församl.: hemmangegar ren och fjerdingsmannen Per Erik Näslund i Norraissiö. Nordinars dito: före