Ehuru ide egentligen tillhörande oms fånget för denna underdåniga berättelse, må dock icke här förbigås att anmärka, det Kongl. Maj:t under den 21 Januari 1859 i nåder förordnat, att en ffog8skola för bildande af skogwaktare skulle i Norrland anläggas, samt att, enligt Kgl. brefwet den 21 Maj 1861, för denna skola blifwit inköpt skattehemmanet n:o 6 i Sillre by af Lidens socken i Merels pad om 60., mål med en uppgifwen ägowidd af 450 tunnland 29 kappland, för 5,000 rdr rmt; att detta hemman, enliat sistnämnda nådiga bref, blifwit anwisadt till bohemman åt den mid ffolan anställde lärare, med rättighet för honom att tillaodonjuta hemmanets afkastning och skyldighet att answara för alla detsamma åliggande skyldigheter och befwär; att å hemmanet uppföras nödiga skolbyggnader och anläggas trädoch plantskolor; att enligt Kongl. brefwet den 13 September 1861, en ytterligare öfwerjägare inom länet skulle tillsättas, med aflöning till lika belopp som öfrige öfwerjägare, och att för samma skola ans wisats att årligen utgå: Arvode till lärare och ffolföreftåndas ren, oberäknadt hans aflöning fom reviez förwaltare rdr rmt 1,000, hwarifrån dock afdrages boställsafkastningen; arvode för en skogsrättare rdr rmt 800, ftipens dier åt 10 lärlingar a 150 rdr, rdr rmt 1,500, underhåll af byggnader, inventarier och materiel rdr vint 150; att till8 widare och intilldess ffolan mwarder flutligen ordnad, utgå för är: Till den fom besörjer mathållningen för lärlingarne förslagswis, dock högst rer rmt 250, och till hyresersättning, likaledes förflaggwis, högst rdr rint 100; samt att utgå för en gång: Till uppköp af inmwentas rier och materiel rdraärmt 1,000, för res parationer m. m. ror rmt 400, eller till: sammans rdr rmt 5,200; samt att, enligt Kongl. brefwet den 3 December 1861, för byggnaders uppförande wid skolan blifwit anwisadt ett anslag af 14,200 rdr. Dessutom är fråga wäckt om ine rättande af en särskild skogsskola på bruks: egarnes bekostnad, för bildande af brutkgdskogwaktare, hufwudsakligast i afsigt att erhålla kunnige personer, att handhafwa kolning och befordra kolskogens återwäxt. Någon ordnad skogshushållning har inom länet aldrig funnits, men till ins förande af en sådan synes början wara ajord derigenom, att fråga uppstått om införande af trakthuggning å ett och ans nat ecklesiastikboställe, äfwensom å fågs merf8och bruksskogar, hwilka doc, hwad boställsskogen beträffar, beror på nådigt bifall till en af Kongl. Maj:ts Befalls hafwande gjord underdåniag framställning om medgifwande åt boställshafwaren af andel i afwerkningen, till betäckande af de med trakthuagninas-indelningen och trakthuggningen förenade kostnader. Hushållningen med nybyggesskogarne och ens skilda skogar anses få till wida wara förbättrad, som skogseldar, hwilka förr dels af uppsåt, dels af wårdslöshet åftadfommits och förhärjats ofantliga widder, numera sorgfälligt förekommas, hufwudsak ligen af den anledning, att allmogen mer och mer lärt sig inse de swåra förluster som genom sådan förödelse tillstyndas Skogsmarkens beskaffenhet inom länet är öfwerhufwud lika. Dessa marker äro i allmänhet mycket kuperade, mest berg och stenbundna, gående höjderna i fträdning öfwer hela länet i nortwestlig och sydwestlig rigtning, hwaremellan dalar med sjöar och wattendrag ungefär pa rallelt förekomma. Höjrerna omwexla med större och mindre hberasträckninaar