säde, till en tolftedel as rag och en tolltedel af hafre. Hwete, fom endast på några få ställen odlas, är alltför obetydligt att komma i beräkning, och bland: säden odlas ide heller allmänt. Enligt de till Finans-RKomittu 1859 lemnade uppgifter utgjorde årliga utfadet i hela länet uti medeltal te tre sista åren omkring 10 tunnor hwete, 1,786 tunnor råg, 22,500 tunnor forn, 2,432 tunnor hafre, 2,556 tunnor blandsäd och 786 tunnor ärter, eller tillsammans af alla flag 30,070 tunnor. Fördelade på länets hela hemmantal, wisas häraf, att för hwarje helt mantal skulle fordras tillsammans 18 tunnor säd af alla slag eller 2, tunna på hwarje seland jord; men man ansåg då att dessa uppgifter woro för låga. Utan öfwerdrift stulle man öfwerhufwud kunna räkna utsädet af alla flag till en tunna på hwarje fe land jord eller 24 tunnor på helt hemman, fom för hela länet skulle göra oms kring 39,000 tunnor, deraf efter 21 tunna på hwarje seland jord af hwete, råg, forn och hafre omkring 29,300 tunnor af dessa sädesslag tillsammans. Skörden uppgafs i medeltal för hela länet, enligt de till Finands-Komiten 1859 aflemnade uppgifter, till 70 tunnor hwete, 13,453 tunnor råg, 125,846 tunnor forn, 10,380 tunnor hafre, 11,388 tunnor blandsäd, 3,675 tunnor ärter och 128,583 tunnor potatis, men äfwen dessa qwantiteter anses för lågt uppgifna och une derstiga betydligt hwad fom i Kongl. Maj:ts Befallningshafwandes sista fem årsberättelse uppgifwits. Att få någon säker uppgift på beloppen af utsäde och skörd är swårt, om icke alldeles omöjligt, enär de flesta af allmogen hwarken upp: mäta eller anteckna det ena och andra, eller, om anteckningar förefinnas, flygga tillbaka att uppgifwa qwantiteterna, af den gamla ännu inrotade fruktan, att såtant möjligen skulle tunna föranleda tillökning i beskattningen, hwartill tom mer, att det af mången anses orätt att uppmäta de skördar Gud giswer, eller likasom hålla räkning med Gud. Om skördens utfallande under gvinqvenniet lemna de af Kongl. Maj:ts Befallningshafwande för bwarje är af: gifna tredje och sista årswäxtberättelser upplysning. Af dessa berättelser må här meddelas ett kort sammandrag. Rågen blef 1856 i Medelpad under medelmåttan, i södra Ångeymanland sullt medelmåttig och i norra Ångermanland något under medelmåttan; gaf 1857 uti Medelpad och norra Ångermanland 8:de a 9:de och i södra Angermanland 16:de a 20:de kornet; 1858 i Medelpad 9.de a 10:de, i södra Ångermanland 16:te a 20:de och i norra Ån germanland 11:te a 12:te kornet; 1859 i Medelpad och norra Ångermanland 8:de a 9ide och i södra Ångermanland 12tte a 16:de kornet; samt 1860 uti Medelpad 9:de a 10:de, uti södra Ångermanland 12:te a 14:de och i norra Ångermanland 8:de kornet. Stör ö den war 1857, 1858 och 1860 af god beskaffenhet och fullt motswarande ortens wanliga behof. Korn. Skörden deraf uppgafs hafwa warit 1856 i Medelpad ringa och af dålig beskaffenhet, i södra Ångermanland, nedre landet fullt medelmåttig, men öfre landet betydligt under medelmättan, samt i norra Ångermanland misswäxt på några ställen; 1857 i hela länet 7:de a g:de kornet; 1858 i Medelpad och södra Angermanland 7:de a 8:de och i norra An germanland 6:te a 7:de kornet; år 1859 i Medelpad och norra Ångermanland 5:te a 6:te och i södra Angermanland 6:te a 7:de; samt 1860 uti hela länet 7:de a 9:de kornet. Under åren 1857 och 1858 war fförden mer än tillräcklig för behofwet, under 1859 ansågs den i allmänhet knappt medelmåttig, men af god beftaffenhet, och 1860 fullt medelmåttig. Blandsäd och hafre hafwa wanligen lemnat lika skörd som kornet. AOA :3:22 hatt lint I AVR