Norrländska Korrespondenten – 24 januari 1863, sida 3

AvMvue Utdrag of LandshöfdingeEmbetets i Westernorrlands län un: derdåniga berättelse för åren 1856—1860. (Forts. föreg. N:r.) 3:v. gärengarA) Jordbruk. Norrlåndska äkerbruket innehar icke på långt när den ftåntz punkt ret rätteligen borde hafwa. snnu widhänger åkerbrukaren fäderneärfda wa nor och åsigter om jodens turamålgenliga skötsel, från hwilka han ide wiker, utan att genom fattiska bewis öfwertyand om nya inrättningars och arvbetgmethoders företräde, ännu skyggar han tillbata för hwarje penningentagift, af hwilken han ide fer fia kunna bemta en ögonblicklig winst. Han har ide här, såsom i förra Swerinae, jordbrukande ståndspersoner, från hwilka han kan hemta föredöme, ty inom de flesta socknarne finnas inga, inom andra åter högst få ståndspersoner, fom dyrka jerden, ingens städes några större posses sioner, som i större skala wisa de smärre jordbrutarne wägen till erhållande af rilare skördar. Att jordbruklet år ifrån år utwidgas och förbättras, är lilwäl en obestridlia fans ning, och det liver ide twifwel, att det norrländffa jordbruket i en måhända ej alltför aftägsen framtids skall uppblomstra till en nu knappt anad höjd; men denna titpunkt torde ej få förwäntas att ins träda, utan i mån af minskad ifwer för skogsafwerkningen, åt hwilken nu egnar fig snart sagdt hwarje arbetsför menniska, så att stor brist på arbetare wid jotbrulet fortfarande förefinnes. Men utom denna brist på arbetare, fins nas äfwen andra omständigheter, som hejra åkerbrukets framgåna, och bland cessa må i främsta rummet nämnas förs summad boskapssfötsel och deraf följande brist på gödningsämnen, försummad dit ning och underlåtenheten att allmännare tillegna sig senare tiders uppfinningar af förbättrade ölerbrutsredssap. Det wore likwäl högst orättwist att säga, det dessa fel öfwerallt qwarstå. På flera ställen har man, om oc i mindre skala, företa: ait sig arunddikning med tegelrör, på andra fallen, om oc ännu få, har man inköpt nya återbruksredskap, och öftverallt der dessa förbättringar blifwit införda har belåtenhet dermed blifwit spord, så att det är att hoppas, att exemplen, annen måhända få, med tiden skola sprida sig i länet och skingra fördomarne mot det nya, fom annars wanligen afallmogen mottages med ett wisst misstroende. Att med någon sälerhet uppgifwa geometriska tunnlandtalet of ten odlade jar: den, är närmast omöiliat. Uti de swar, ssom socknarne 1859 afgåfwo på Hinangdi stomitens frågor, antages, enligt det lHarr samma swar uppgj orda fammandrag, att den odlade jorden då besteg fia till 91,602 tunnland, men, utom bet att denna uppgift ingalunda må antagas wara fullt tillförlitlig, snarare för liten lan för stor, måste det erinras, att den sodlade jordens areal hwarje år utwidaas genom nyodlingar, som, ehuru i mindre stala, dock i hwarje socken werkställas. Jordmånen kan i de flesta socknarne antagas wara god, men i sjellfocknarne, hy fwensom kust seänarne, dels merelmåttig, dels swag. Den råtande jer rdmånen är lera i 19 focknar, lermylla, lera och fwartse mylla, lera och sandmhlla eller levmjulua i 25 socknar, sand, sandmylla eter sandmjulna i 17 socknar, samt. taltjord med något lera i 1 socken. Öfwerallt är jorden få fruktbar, att ten lemnar den idoge arbetaren lön för fin möda. Nattsroster, som förr i en och annan focen njorde få stor skada, hafwa mer och mer uteblifwit i följd af änvamålsenliga dikningar; ech numera spörjas dessa froster högst sällan och endast par: tielt på något fjellhemman, der man föga gjort för deras afwändande.