1iC11T ay 9 — He TOT vf Å vice fonumisfiong-landtunitaren i We sternorrlands län, T. NA. Bifwerfeldt. Riksdagen. Jcke endast bondeståndet, utan äspen borgareståndet har enhälligt beslutat att in corpore uppwakta konungen för att frambära uttrycken af tacksamhet för det tonal. representationsförslaget. Ritets ständer ha d. 20 d:s warit fallade till plenum plenorum, derwit de till! en början fingo genom juftitis ftatåministern mottaga regeringens swar med an: ledning af de af dem mid denna rik föra beslutade grundlagsförändringar. Bland dessa ha blifwit bifallna, och sålunda blifwit grundlag, följande förslag: att till lärarebeställninaar och öfriga tjenster för slöjd och skön konst äfwensom äkarebefattningar må kunna utuämvas andre än bekännare af den rena wvanges liska läran (28 4 R. F.); att jemte städernas borgerskap öfriga walberättigade inwånare i städerna ega deltaga i wal till borgmästare (31 -S R. F.); att den till tronföljden närmast berät tigade prins, om han är myndia, må säsom regent med konungslig malt och myndighet föra riksstyrelsen, då tomuns gen refer utrikes eller är få sjuk att han icke riksstyrelsen wårdar; att i 85 Å R. F. orden: Förordning om en allmän tryckfrihet utbytas mot ordet trycfrihetåförordning; att i 90 S R. F. orden: än denna grundlag bokstafligen föreffrifiver, utbytas mot orden: än grundlagarne bot: stafligen föreskrifwa; att riksdagsarsvodet äfwen för bonde siåndets fullmäktige skall bestämmas före walet; att innan borgare: och bondeståndens talmän äro förordnade, föreg ordet af den ledamot, fom de fleska riksmöten bis wistat och, i fall detta gäller om flera, den bland dem som till lefnadsåldern äldst är; att ur 30 R. O. uteslutes hwad der förekommer om förstärkt statsutskotts rätt att afgöra bewillningsfrågor; att motionstid inskränkes till fjorton dagar efter aflemnandet af den konal. propositionen om statswerkets tillstånd och behof. Deremot har regeringen wägrat sanktion å förflaget att kenungen ej må utan rikets ständers samtycke blifwa regerande furste i utländsk stat. Säsom motiv för denna sanktionswä. aran anfördes, att om en sådan förän dring, hwars principiella riktighet evfän: des, ansåges behöflig, borde densamma, såsom rörande äfwen Norge, samtidiat införas i dess grundlag, och wille K. Maj:t framdeles taga saken i öfhvevmä gande i sammanhana med frågan om en revision af unionsfördraget. På den grund att twifwel kunde upp: stå i fråga om deras tillämpning redan wid denna rilsdag har regeringen flutligen nypskjutit att meddela sitt swar å de af ständerna beslutade beftämmelserna: att bondeståndet må sjelf utse fin fe lreterare; att undantaget för fjerdepartsegare i Falu beraslag och brutsegare, som till annnat stånd höra eller äro i statens tjenst, från representationsrätt i borgareståndet må upphäfwas, och att walrätt och walbarhet i bondeftåndet må tillkomma äfwen sådana henunmangegare, fom tillförene hört till annat stånd eller innehaft fullmakt å ordinarie be ställningar i rikets tjenst. Derefter meddelade landtmarskalken å ständernas wägnar deras swar och bifall till de kongl. propositionerna om laa för äktenskap mellan kristen och mosaiskt tvodbekännare, och om en författning angä