Norrländska Korrespondenten – 21 januari 1863, sida 3

tagas med bordet sakristian, hwarwid fanns under det läder, hwarmed bordet war öfwerdragit, en gammal, anteckning, fom hade följande lydelse: Ar 1696 be: gyntes en sådan hunger i hela Swerige, få att många tusende menniskor swälte ihjäl, fastän Konungen all möjlig flit anwände att understödja allmogen med spanmål; men i Helsingland; Medelpad, Ångermanland och Jemtland uppehöllo folket endels lifwet med barkbröd, efter the här i orten äro wana wid swagt bröd; hwarwid man med förundran såg huru underligen Gud wälsignade thetta brödet, att det hade kraft att föda, så att många fattiga mans barn woro wid bit: tre trefnad och hull, än rika mand barn fom kunde wara magra och blefa nog. Kan hända hos the fattige fanns på then tiden mera förråd på böner, gudsfruktan och förnöjfamt finne, än bröd. Men år 1700 begynte Gud af nåde tänka på mår nöd och höra wår bön, och gaf godt bröd att äta, och god säd att få, och thet med stor wälsignelse, hwilken Guds godhet har förnyat fig allt sedan, år ifrån år. — 1708 then 29 Sept. om aftonen bes gyntes en swår köld, hwilken utan nägon ty warade innemot wårtiden. Tå för: mentes merendels hela hafwet här i Norrland wara igenfruset. Hafsisen mar rade och lät fig fe nästan innemot mid: sommaren. Om wintern flögo fivfog: larne opp i strömmarna. Thet berätta: des oc, att ta sjöfoglarna sågo röten af tohlmilorna flugo the dit, menandes (then) wara dimba af strömmar. Och när the ditkommo, woro the få utmattade af flygande, att the ide mera förmådde att flyga. Thet berättas ock af fjömännerna att på hafwet mellan Stocholm och Lybeck låg mycken sjöfogel på matte net döder, utan twifwel om wintern döde af töld. — År 1710 afsomnade på the södra orterna i vitet många tusende men: niskor af pestilentien. Här i Helsingland inkom samma sjukdom med sjöfarande folk ifrån Stockholm och blefwo döde af samma sot i Hudikswall allenast några perfoner; uti Forssa socken i SLörwigsta, uti westra gården, blefwo alla menniskor döde, men ingen mer uti socknen. J Åjutånger på Jggesunds bruk afsomnade åtta personer. En malmsluta förde fjutdomen på bruket. Wid thessa nu mas rande tiver är ett stort elände uti Sweriges land. Konungen är genom fiycten, tå slaget stod wid Pultava, kommen i Turkens land, ther han ännu är. Stor: furfteudömet Finland, Estland, Liffland, Jngermanland, Carelen med dess städer hafwer Ryssen intagit. Många städer pa Tysk botten äro endels intagne och endels stå i samma fara. Härtill hjelper Konungen i Danemart med fina ma: pen. — — — — — — — — — — Enångers prestgård den 13 April anno 1714. Inter otia sacra seripsit Michael Jerff, Pastor i Enånger och Njutånger. Predikoterter för Bonedagarne 1863 Första bönedagen. Ottesången: Psalm. 119: 58. Ja; —. fa