En harribel mesalliante! En Småstadshistoria af Daniel Åsland. V. Fetstisdagsbalen med för: och efterspel. (Fortj. fr. föreg. N:r) Medan det på musiksalen förberedes till andra afdelningen af fetstisdaggaftonen8 nöje, den egentliga balen, ffola wi fom hastigast göra ett titt-in i Nagu: hilds hjertkammare. En liten nödlögn låg och tyngde på den unga qwinnans för öfrigt så rena, oförderfwade hjerta. Hon hade för gumman Stenström fällt yttranden, egnade att styrka henne i den tron, att Nagnhild ännu wore fullkomligt ointresserad för alla det 7oticfa könets representanter. Men sådan war sjelfwa werket icke händelsen. Twärtom: Ragnhild älskade. Förhållandet härmed war följande: Under hennes wistande i mellersta Swerige hade hon gjort bekantskap med en ung man, som mycket umgicks i det hus, der hon war inackorderad. Han war en yngre tjensteman med ett fördelaktigt yttre, liust hufwud, mycken belefwenhet och liten tassa. —— ——— —— — — —— Emellan honom och Ragnhild uppwärxte småningom, under hennes wistande borta, ett ömsesidigt warmare intresse, än fom är förenligt med ett likgiltigt jam: