Norrländska Korrespondenten – 17 januari 1863, sida 3

1501.: Gränsen emellan Ångermanland och Westerbotten från Steksunds holme till Karpsjökasen och Gideå elf mid Bullerforsen är fastställd i kongl. brefwet den 17 September 1766, och återstoden af länsgränsen, sedan Nordmaling skiljts ifrån Westernorrlands län, är fastställd genom länsgräns synerättens dom den 19 Juli 1843. Cänets areal berälknas till 217 qmwadratmil, deraf 60 betöpa fig på Medelpad, 105 på södra Ångermanland och 2 på norra Kugermanland, men större delen af desfa akethrliga widder utgöres af sjöar, berg ) och stenbunden skogsmarf, få att blott en mindre del fan anses odlad eller odlingsbar. Angermanelfwen och Jndalselfwen utgöra landets pulsådror, och i trakterna kring dessa elfwar råder och den största mwertfambheten. Flera af socknarne hafwa ett läge, som i naturskönhet fan täfla med mån ga socknar i det förra Swerige; men milda fjelltrakter saknas ide, der inne: byggaren endast med största möra fan odla den jord, han innehar. Länet är indeladt i tre fögderier, in: nefattande 59 socknar och 3 fapellför: samlingar, fördelade i 25 längmangdistrikter, nemligen: Metelpads fögderi: 10 pastorater, 18 kosocknar, Slänsmansdistrikter och 7tingslag. Södra Ängermanlands fögderi: 14 pastorater, 28 kyrkosocknar, 3 tapellförsamlingar, 9 länsmanskistrikter och 6 tingslag. Morra Ångermanlands fögdes ri: 11 pastorater, 13 tyrkosocknar, 8 länsmansdistrilter och 4 tingslag. Eumma: 35 pastorater, 59 kyrkosocknar, 3 kapellförsamlingar, 25 längmansdiftrit ter och 17 tingslag. Af pastoraterne tillhöra 6 förfta, 11 andra och 18 tredje klassen; 15 äro regala och 20 tfonfiftoriella, af hwilka sednare fem äro pres benden, lydande under sex kontrakter eller prosterier. Hwartdera fögderiet utgör en domfaga, hwarförutom för begge Angermanlandsfögderierna är förordnad en särskild brottmålsdomare. Wid betraktande af denna indelning måste det erkännas, hmwad paftoratåindelningen beträffar, att å ena sidan en och annan socken alltför ofta låter locka fig att söka skiljsmessa från det pasterat, hwartill den af ålder hört, utan att ber tänka de kostnader, för hwilka den utfitter fia, och utan afseende derå, att ven kyrkoherde, te skulle få, beredes en knapp utkomst, men å andra sidan måste det ock medgifwas, att ett och annat pastorat är större, än att dess pastor, med möjligen bästa wilja, fan besöria själawårten till sin och församlingens tillfredsställelse. Samma förhållande är med domfagor: na synnerligen södra Ångermanlands, hwilken ide möjligen kan hinna skötae af en domare, och södra Ångermanlande fögderi borde äfwen delas i twenne, eme bb Semsobatt har 712.632, FHernöfasber: (Wardkarb berget) 612 Hems fas sberg. 702. od