Hwarjehanda. Förselad försigtighet. Följande un: derbara, för att ide säga otroliga bhiftorria meddelas af en korrespondent till Times. En wärdshuswärd i staden Pont aux Anes i Frankrike hade bragts till förtwiflan öfwer sin hustrus fanatiska religionsifwer, fom underhölls af pres sterna i staden, hwarföre han beslöt att taga lifwet af sig. Då han redan förut blfwit hindrad från utförandet af detta sitt uppsåt, få träffade han sådana anstalter, fom tyckes böra betrygga utgången. Han försåg sig med en ftege, ett rep, en pistol, en flaska med gift, en låda med strykstickor samt begaf fig med allt detta ned till hafsstranden. Ett ögon: blick wacklade han i fin föresats, men då han fick ögonen på fin hustru, fom på något afftånd famtalade med en jefuit, frammumlade han en fort bön och grep werket au. Med tillhjelp af stegen klef han upp på en hög klippa och fastgjorde der tåget wid ett klippstycke, som sköt ut öfwer hafwet, hwarefter han nedstörtade stegen i djupet. Han inträdde nu hujwudet i en på repet slagen rännfnara, och för att wara riktigt säker på att dö, anwände han på samma gång de andra medlen, hwarmed ban för ändamålet för: fett fig. Först nedswäljde han giftet, få tände han med strykstickorna eld på fina kläder, derpå afsköt han pistolen i mun nen på fig på samma gång fom han met snaran om halsen kastade fig baklänges utför klippan. Men Försynen wakade likafullt öfwer honom oc) fom hang pla: ner att stranda. Pistolkulan gick nem ligen ut genom kindbenet och afskar der på repet, hwari han welat hänga sig rerigenom föll han i wattnet, som släckt elden i hans kläder, och den mängd salt watten, som han nu fick insupa, kom ho nom att kasta upp giftet, få att ide heller detta gjorde werkan. Mannen hare inte annat att göra än att simma i land od gå hem igen der han blef ett åtlöje fö —