Norrländska Korrespondenten – 3 december 1862, sida 3

under December månad. Landtmannen har under denna månad wanligen tid att egna jig åt sådana ar beten, som han förut ite medhunnit. Bland bes ssa intaga wägarne första Yitile met. Om arus icke blifwit under föregnående höjtmånarer uttördt på wägarne eller beredt utt artebitr n, bör det nu, om kälen icke är stark, upptagas och lägaas uti högar, för att ämmäns as under Wine tern eller wåren. För att hindra kälen att intränga, böra högarna, om granris sinnes att tillgå, betäckas dermed, hwarigenom det blifwande arbetet betydligt unkerlättas. Sedan marlen blifwit frusen, är fpridandet af grus på wägarne otjenlig, emedan wägarne derigenom under wintern blifwa obegwäma för såwäl wagn fom släde. Man mäåste under sådana förhållanden wänta tills mildare wäderlet in: trädt och upplöst den öfwersta skorpan, då man med förtel fan föra gruset ur de på nämnda sätt beredda högarne. Dragarne böra under denna månad jemförelsewis åtnjuta hwila, emedan de djupa wägarne och hästarnes hårfällning Åra deras anwändande mindre lämpligt. Om likwäl frost möjliggör deras amvändande, måste seldonen omsorgsfullt rengöras och hästarne efter begagnandet mil aftortas. Landtmannen, befriad från de trängande yttre göromålen, bör wända fin fynnerliga uppmärtsamhet på . 3i den. Ordning och noggrannhet bör. framför allt införas, få att ltcaturen alltid erhålla det joder som sör hwarje vag är bestämdt och på samma klockslag. J afsccende på sot rets myckenhet och sammansmältning måste man lämpa sig efter hwad man åsyftar. Oragarne bö ra erhalla godt och kraftigt foder, fom sätter dem i ständ att framdeles uträtta hwad man af dem fan bil såmo, fordra. Mjöltande for böra erhalla utom hö och rotfrukter, fullt upp af ol ljetakor och säd. Af erfarenhet funna wi säga, att, om mjölten skötes ändamålsenligt, betala for na detta tillskott af kraftfoder få wäl, att landtmannen i allmänhet har all den på detta sätt wunna gödseln på köpet, under det att han utan Användande af ol ljekakor och säd har ganska swårt att få hö och rotfrukter betalda till samma pris som beräknas, då så kalladt traftfoder tillita begaanas och gör sig betaldt. Sinta kor deremot böra icke erhålla lita stark fodring fom de mjöllande, utan endast Å stark sodring att de hållas i ett godt slick. J afscende på sammansättningen af födoämnen hafwa de tabeller som finnas uti foderdumnenag sammansättning, AUD: beslapens beftåntedelar och foterämnens gödselwärde, af Hjalmar Nathorst, Ore bro 1861, wisat fig anwändbara och förtjenta af landtbrukarens synnerliga upp: märksamhet. För qvantitetens bejtaämmande kunna de äfwen anwändas, men dertill forrras en kreaturswäg, hwilken Minneslista för Landtbrukare