Norrländska Korrespondenten – 3 december 1862, sida 1

ma. Några dagar efter den första eld8wådan utbröt en ny, som förstörde ftörre delen af den återstående lilla ftadgdelen. Amerika. En styrka af 3000 man rebeller, hös rande till general Forsters expedition, hade mid Plymouth och Norra Carolina obetingadt gifwit fig åt unionisterna. Ryktet om Burnsides nederlag synes hwila på lös grund. Unionstrupperna hade besatt den jernbansbro, fom är flas gen öfwer Rappahannock. Rebellerna under generalerna Hill och Jackson förs modades wara någonstädes uti Shenandoahdalen. Longstreets trupper hade bes fatt Culpepper, för att hindra union8hären att framtränga mellan Richmond och rebellernas hufwudhär. Ett negerupplopp hade utbrutit på ön S:t Bincent. Anledningen war att man för de swarta arbetarne indragit en ras tion rom och socker m. m., fom de förut brukade få jemte fin dagspenning. Flera hundrade swarta af båda könen, bewäpnade med eldgewär och andra mar pen, började antända byggnader och fockerrörsfält, men lugnades af guvernören Musgrowe. Men några dagar fednare utbröt upproret på nytt och i större ffala samt hotade såwäl Georgestown fom Kingstown. Kolonien ställdes under krigsrätt och ett örlogsskepp hemtades från Trinidad. De orostiftare, fom ftröfwat omkring på ön och öfwerallt anställt härjningar samt misshandlat enskilda pers soner, anträffades i närheten af Kingstown, der de samlats i en flod, samt ungrepos och skingrades af kavalleriet. Några af dem dödades. De fom tillfåns gatogos berättade, att en fammanfrmärje ning existerade nu i ändamål att bemättiga fig flera gods på ön, döda deras egare samt fördela de hwita qwinnorna bland de upproriska. Den 20 Oktober war lugnet återstäldt och krigstillståndet upphäfdes. Den skada som föröfwats war betydande.