Då konungen och drottningen omkring l. 10 på morgonen ankommo till Sala: nis redd, förklarade fig den förre beredd att uppfylla folkets alla önskningar; men en regeringskommission under marinministern Kalliphronas presidium förklarar att konungens eftergifter nu kommo för sent, emedan nationen redan förkunnat afsättningen af en dynasti, som wisat sig oförbätterlig. Nu ankom skeppskaptenen Sachturi, för att i provisoriska regerin: gens namn taga skeppet Amalia i befitts ning. Befälhafwaren Palaska förklarade att han ej fände denna regering och ej ämnade utlemna skeppet. Provisoriska regeringen swarade Palaska med en ho: telse om dödsstraff. En swärm båtar kringrände Amalia under oafbrutna rop mot konungen och drottningen samt af: lossande af lösa skott. De närbelägna kullarne bekläddes med åskådare. En del af Amalias besättning gjorde myteri och affördes från fartyget. Dagen derpå tl. half 2 lemnade de kungliga perfonerua Amalia och begåfwo fig jemte Palaffa till britiska korvetten Scylla, under det Kallephronas tog Amalia besittning och förde fartyget till Pireus. Man har beräknat att insurgenterna lossade mer än 1000 lösa skott i minuten från on8tagsnatten, ända till dess konungen dar gen derpå war ur sigte. Drottningen war mycket uppskakad, men konungen wir sade sig lugn och munter. Amerika. Enligt officiösa depescher från Wafhinar ton skall, efter den för rebellerna olydliga slagtningen mid Antietam, de europeiska kabinetten ej wara hågade att er: känna konfederationen. Unionsgeneralen Prentiss, som warit tillfångatagen af rebellerna, men nu blifwit befriad ur fångenskapen, har hållit ett tal i Washington, hwaruti han för: säkrat att Lincolns emancipationsproklamation gjort mera till att göra slut på upproret än alla hittills utkämpade bataljer gjort eller hwilken annan åtgärd fom helst kunnat göra. Negrerna hysa stor tillgifwenhet för unionen. J södern råder ett sådant skräckwälde, att alla hwita, fom ej blindt hylla regeringen po: litik eller hysa ringaste sympati för nor: den, sucka under ett lika så förhatligt slafweri som de swarta slafwarne. Från Mexiko skrifwes den 27 Sept.att mexikanska härens ordförande, genes val Ortega, begifwit sig till Mexiko, för att rådgöra med regeringen om fälttåg8planen. General Ortega skall föreslå, att Puebla bör prisgifwas och hären intaga fin ställning framför hufwudstaden. Juarez deremot är of den åsigten, att hwarje fotsbredd land måste förswaras. J nösfall skulle sjelfwa hufmwudftaden fåt: tas under matten. Mexikanska hären uppskattas till 16,000 a 20,000 man, hwarest 10,000 stå mellan Puebla och Cumbres famt återstoden framför hufwudstaden. ö Telegrafravpporter. Hamburg den 7 Nov. Paris d. 6. Man tyckes widhålla bestämmelsen att ingen furste tillhörande skysdsmakternas dynastier får bestiga thronen i Öretland. Frankriles lagstiftande församling sammankallas till d. 15 Januari, Petersburg d. 5 Nov. Iuftitiemi nistern Panin har erhållit afffed.