Sundswall den 8 November. Wi fästa församlingens uppmärtjamhet på ven till i morgon pålyfta foctenstämma, fom hålles i foltftolefalen efter slutad Högmässa, för öfwerläggning och beslut, jå wäl i afseende på den länge omhandlade tyrkogårdsfrågan, som ock rörande löneanslag för ven nya lörobefattningen wid foltffolan och tiden för dess upplåtelse. — J går förewar åter wid stadens Nådhusrätt det af juftitie-kfanfleren an: befalda åtalet mot stadsfiskalen Stenson och poliskonstapeln Häggblom, föranledt af tidningg-redaktören Dalhammars mot dem gjorda angifwelse för fel i deras tjensteutöfning. Som Häggblom ännu war af sjuldom hindrad att fig inftälla, hördes nu endast de wittnen, fom Dal: hammar åberopat emot Stenson, hwilka dock ide hade något wäsendtligt till an: gifwelsens bestyrkande att anföras till följe hwaraf målet, få widt det rörer Stenfon, syntes till hang fullkomliga fritännande utageradt. Rättens utslag kunde dock ide afltunnas förr än Hägg: blomska målet i sammanhang dermed blir afgjordt, hwarföre widare uppskäaf i rättegången bewiljades. Den tillför ordnade åklagaren, landsfiskalen Salin, hade genom stämuing låtit till rådhus: rätten infalla målsegaren Dalhammar, för att lemna honom tillfälle att i mår let åstadtomma den widare bewisning, som han wid angifwelsen åberopat, men denne fann ej för gort att fig nu infinna. Alltsammans synes således uppe lösa sig i ett dråpeligt siasco. Wid samma tillfälle war äfwen arbetskarlen Rehn, wida berykttad i i fylle