uti intressen, som småningom utbildats med Danmarks ädla folk, skola under tidernas Topp höja i anseende, matt och inflytande nordens tvenne nationer, ffa pade att högakta och understödja hwarandra. Målet är ett norden, starkt och mäktigt till fjelf-förfmar. De onaturliga band, fom ännu fjettra det fria waruombytet och den frie mannens fjelf-förförjningsrvätt, måste snart finna sin lösning. Gynnsammare har tidpunkten aldrig warit att afskudda oket af en föråldrad undantags-lagftiftning. Åran deraf tyckes att Försynen har bes stämt åt Eders Kongl. Maj:ts regering, för att göra den lika kär för Swerges folk, som frejdad i dess häfder. Borgareståndet innesluter fig underdånigst i Eders Kongl. Maj:ts fortfa rande höga ynnest och bewågenhet. Hederwärda bondeståndets talman yttrade: Stormättigfte, Allernådigste Konung! Med känslor af und. wördnad, kärlek och tacksamhet har bondeståndet åter nalkats fin konungs thron. Wid ett sådant tillfälle återwänder minnet af den tid, som förflutit sedan E. K. M. på detta rum gaf rikets då församlade ständer sin afstedshälsning, och tanken fästes på betydelsen af det tidskifte, som E. K. M. nyss inwigt. Den mångfidiga och rastlösa werkffamhet E. K. M:s regering utwecklat under den nyss antydda tidrymden, ådagalägger E. K. M:s oafbrutna omsorger och nit älstan för sitt rikes wäl, dess förkofran samt jemna och tidsenliga framåtskridande. Särskildt hembäre wi E. K. M. wår und. tacksamhet för den synnerliga ommårdnad regeringen egnat åt lagarnes för: bättringar i olika riktningar. Genom E. K. M:s fastställelse af det utaf rikets ständer antagna förslag till konkurslag och öfriga i sammanhang dermed stående lagstadganden har en både för närings: lifwet inom landet och i förhållande till andra nationer företrädeswis wigtig hufwuddel af kreditlagstiftningen wunnit en af behofwet påkallad förbättring. Ser nom det förslag till en ny strafflag, E. K. M. nu lärer wilja wid denna rilsdag i nåder framlägga, ffall, fåfom wi måga hoppas, den af E. K. M:s höge fader i lifstiden med få mycken kärlek omfattade och wid 1853 års riksdag be gynta, samt sedermera fortsatta reform af wår föråldrade brottmålslagstiftning, winna en med mensklighetens och den all männa bildningeng fordringar öfmeren8stämmande fulländning. Äfwen åt för bättringar inom den efonomiffa lagftiftningens område har E. K. M. egnat fin höga uppmärksamhet. Främsta rum men intaga härwid de af E. K. M. den 21 Mars innew. år gifna nådiga för: ordningar om kommunalstyrelsen på lan: det och i stad, om kyrkoftämma, samt om kyrkoråd och skolråd, äfwensom om lands: ting, hwarigenom de af ständerna wid sistlidne riksdag antagna förslag i dessa ämnen blifwit i det hufwudsakligaste af —2 ————