bad, men som hon först med Juli månad skulle begif-! wa fig åstad detta år, war Herwigs ankomst en kär: kommen diversion under tiden. Hade den inträffat under sällstapslifwets lysande period skulle förhållanI det warit annorlunda, men fom det nu war, fann hon endast nöje deraf. Hedwigs wackra utseende, hennes goda hållning och intagande wäsende hade genast stämt presidentskans systerliga hjerta till hennes fördel. Hon for med henne på spektakler, promenader och alla ställen, hwilta Hedwig såsom refande borde besöta, och öfwerallt såg hon henne tilldraga sig beundrande blickar, hwaraf hon sjelf (fru presidentskan) tog fig en smickrande andel. Af lustslott som skulle besökas war numera Drottningholm det enda fom återstod och dagen derför utsatt, då en liten biljett från presidentskan helt oförmodadt underrättade Hedwig, att ett oförutsedt hinder nödgade henne uppskjuta färden samt att hon widare stulle låta höra af fig då vet föll fig lägligt för henne. Brefwet, ehuru wänligt, war dock hållet i en ton, fom föreföll Hedwig litet tall och afwisande. Hon afbidade en, hon afbidade twenne dagar det lof: wade budet och då hon på den tredje fruftade att nå gon opasslighet war orsaken till den fortsatta tyjtnaden, anfåg hon det i alla händelser fom en pligt att aflägga ett besöt, för att höra huru presidentskan mår: de, helst fom hon ide råtat August den föregående dagen och sålunda ide heller genom houom hört nås got från henne. Wid sin ankomst ringde hon och blef af betjenten, fom öppnade dörren, underrättad om, att hennes nåd tort förut rest till Drottningholm med prejidentens syster, grefwinnan .. som ett par dagar