SL Selasds Prefgånd. Berättelse från Trettioåriga kriget af A. v. Tromlitz. (Forts. fr. föreg. n:r.) — Ni har rätt, sade hon och slet fig ur fin fa wers famn samt lemnade i ryttmästarens sällskap hemmet. . 6. Med Mac Gregor wid fin fida skyndade Marr gareta genom MNiirnbergs gator. Förwånade öfwer att se pastorns i S:t Sebald sedesamma dotter pro: menerande arm i arm med en swensk officer, betrattade henne borgarenas hustrur och döttrar; men det bekymrade henne ej, ja hon fästade knappast någon uppmärksamhet derwid; med raska steg skyndade hon utåt förstaden till swenska lägret. Hwarken hon eller Mac Gregor yttrade något ord, förr än de kommit i grannskapet af Småländska ryttarne, der Margareta, wäckt ur fina drömmar af det lif och den rörelse, der rådde, stannade. — Kom, Mac Gregor, sade hon slutligen och gick modigt genom den församlade hopen som fann besynnerligt att fe en ung oskyldig flicka wid office: rens arm wandra genom lägret. Men officern såg så allwarsam och lidande ut, och flickan war så skön och öfwerjordisk, att Småländningarne, få wäl office: rare fom soldater, under tystnad helsade de framåt: gående och lemnade dem plats.