sten, deribland lord Palmerston, haz de wisserligen ursaktat sig, men i stället skickat penningebidrag för att betäcka omkostnaderna wid festen. Lord Palmerston hade beledsagat sitt bidrag med en wänlig ffrifwelfe, i hwilken hölls en liten föreläsning öfwer frihandelus grundprins ciper och deras anwändande på förs bindelsen mellan Frankrike och Eng land. Jtalien. Om Garibaldi berättas, att han med afsigt framrycker få längsamt fom möjligt, emedan han hoppas att andra tilldragelser skola komma honom till hjelp. Hans finnesftämning war lugn, ja till och med mun ter, men han wisar fig mindre meds delsam än någonsin förut. Den af Garibaldi på Sicilien framkallade rörelsen hade der wäckt stor hänför relse. Uti Messina wäntade man med feberaktig spånning Garibaldis ankomst, och om styrelsen der skulle försöka qwäfwa rörelsen med wåld, så ansågs sannolikt att det lifligaste motstånd skulle framfallas. Komme gens proklamation blef d. 3 dennes öfwerallt nedrifwen från stadens huegz knutar. Uti Milano hade folket tillkänna: gifwit fitt missnöje med regeringens nppträdande mot Garibaldis planer genom att nedrifwa konungens ma nifest och i def ställe uppslå plafas ter af följande innehåll: ÅLefwe Gaz ribaldi! Lefwe Mazzini! Rom eler döden! Ned med Victor Emanuel! Död åt ministrarne! Död åt Nar poleon! Lefwe Garibaldi, Italiens Tfonung! Polisbetjenter, fom ned: refwo dessa plakater och wille på nytt uppsätta konungens manifest, Åblefwo förnärmade och misshandlade. Från Porta Romana ända til teatern La Scala böljade d. 4 dennes en oräknelig menniskomassa och tå: gade under ropen: Lefwe Garibaldi! Död åt Rapoleon! fram emot franska konsulatsbyggnaden, fom bes skyddades af ett fompani infanteri. En division lancierer skingrade folk massan, likväl ide utan möda. San ciererna, hwilka af folket angrepos med stenkastning, nödgades til sitt förswar göra bruk af blanka wapen, hwarwid flera personer sårades. Polen. i Om mordförsoket mot markisen Wielopolski meddelar Warschans of: ficiella tidning följande: Mördaren heter Ludvig Ryll, är 49 år gam mal oc bar ej gått i någon skola, men fan läsa och skrifwa. Marte grefwen fåg, när han fom på ffatta ee — — TP 4 n 12 —