bet derhän, när blott det förderfliga s. k. itynds-fyftemet upphör. Äfwen wåra fläden, hufwudsartigen från Norrköping, hafwa wunnit mycket beröm. Man har blott stött sig på de höga priserna, hwilka det warit klokast att i ty fall ej utsätta. Äfwen Carlswiks fabrikater taga sig wäl ut och hafwa wunnit beröm. Om hr Lundftröms i Jöntöping har jag förut talat. — Af Eskilstuna fmiden har ifynnerhet en uppfättning filar blifwit myc fet prisad. — Bark Warburgd upp: sättning af träfabrikater är den enda i wår afdelning, fom i anseende å dimensionerna stär i jemnhöjd med den stora expositionen. Or Malmsjös taffelpiano har wunnit det bästa erkännandet. — Wår ångbåtsförstäf fortfar att göra myc: ten effekt. — Wår uppsättning af iernwerksartiklar är utmärkt, men tager sig ej ut för mängdens ögon till följd af de små dimensionerna. Bessemer ensam har en utställning dubbelt så stor som hela den swenska jernafdelningen, deri på det mest magnifika sätt finnas ut: ställda kanoner i olika stadier af tillwert: ningen, tolossala jernringar och jernitäns ger, blanka fom rakknifwar, stora brott: yxor, wridningar m. m., allt intill fina: ite spik. Men detär en utfällning fom ensamt för fig wäl tostar exponenten nå ara tusen P. St. (En engelsk exponent säges hafwa på sin utställning ensamt nedlagt 10,000 P. St.) Enligt allt hwad jag under hand ge nom några jurymän funnat erfara, fom mer Swerge att erhålla ganska många medaljer och ett ännu större antal höga refommendationer. Men med allt detta erbjuda wåra artiklar ett jemförelsewis mindre intresse för den stora mängden. Wåre;position nu innebär dock ett ofantligt framsteg, och wi böra nästa gång mid den tillämnade werlrsexpositionen i Paris 1866 eller 1867 funna wara än: nu mera i jemnhöjd med det öfriga Cu: ropa, efter allt hwad wi nu fått lära, nb. i afseende å wåra artiklars qvalitet; i fråga om dimensioner är naturligtwis all jemnhöjd otänkbar. J Sweriges afdelning är unvermisning8-feftionen utmärkt wmwäl reprefenterad, tad ware framför allt Rektor Siljeströms åtgöranden. Stockholms flöjdföreningsskolas framskällning är den bi sta i sitt flag på expositionen, och blott Frankrike eger något dermed jemförligt. Menzers kartor förtjena det högfta be röm, likasom wåra syperba kartwerk allmänhet. Wåra oljemålningar intage ett framstående rum. Höckerts taflor falla mer i ögonen, men Amalia Linde grens Moder med barnet tjusar den upp märffamme betraftaren genom fin röran de enkelhet och sanning.