Norrländska Korrespondenten – 11 juni 1862, sida 2

Den föreslagna hypotekskassan för städerna. (Forts. fr. föreg. n:r). Kl. 5 e. m. sammanträdde åter de der legerade, då diskussionen fortsattes med 2:dra kapitlet i förslaget, handlande om lånerörelsen. Wid I I, rörande rättighet till lång erhållande uti hypotefskassan för egare af inom stad eller fö ping belägen obebygd eller bebygd, fri köpt tomt etc. uttalade några Iedamös ter den åsigt att ordet fritöpt borde ur förslaget utgå, såsom endast förans ledande konfusion i många fall, då kändt är att för en del tomter i städerna, fom kallas ofria, betalas tomtören, ehuru de tillhöra fina innehafware med full eganz derätt och ej funna dem frånhändas af staden eller staten, utan erläggande af lösen såwäl för jorden, fom derå upps förda byggnader. En talare ansåg ordet friföpt nödigt, enär, såsom förhål landet är med staden Waxholm, kronan såsom egare af jorden, fan när som helst uppsäga innehafwaren deraf att från tomten afflytta, i händelse sådant af firas tegiska skäl finnes behöfligt. Härpå upp: lyste en annan ledamot, att hwad staden Waxholm och öfriga städer, som woro underkastade nämnde olägenhet, anginge, så kunde dessa aldrig erhålla något lån i hypoteksbanken, enär tomterna tillhörde kronan och inteckning deri ej kunde eller finge tagas. Efter en längre diskussion öfwer ordet friföpt och hwad dermed rätteligen borde förstås, beslöts att det skulle ur det nya reglementet utgå, hwarjemte ordalydelsen af i öfrigt borde omredigeras, få att den komme i öfver ensstämmelse med det förut fattade bes slutet om belåningsrättens utsträckande äfwen till stadsjord. Wid Y 10, angår ende det minimibelopp, hwarföre faftighet antages såsom säkerhet för lån, eller 2000 rdr rmt, ansågo flera talare detta minimibelopp för högt tilltaget. I mindre småstäder, hwarest egendomarne ej stodo högt i wärde, skulle derigenom hinder längas för fastighetsegarne af inftitutionen winna den afsedda nyttan. Ett par ledamöter uttryckte den åsigt, att intet minimibelopp borde bestämmas, anseende att hypoteksbanken hade nästan större för kerhet i mindre fastigheter, än i större, enär alltid te förra äro lättare realifer