dö? ... Nej, du skall lefwa för att bli lycklig, du all. —Ack jag will aldrig skiljas från dig, min far! — När allt kommer omkring, återtog Daniel, hwad far jag wäl skapat dig för en framtid? ... Det är nog fannt, du har inte ftort att lefwa för! . Utan föräldrar och utan bröd, hwad skall det bli af dig? ... Om du åtminstone hade en tillgifwen wän, ett stöd, men hwem skulle wäl nu wilja?. Susanna nedslog ögonen rodnande men fade in: