exerceras, ten all fri sjelfwerksamhet dödande subordinationen under föreftafwade lärobegrepp, fom ligga wida öfwer den ålderns allmänna fattning, de stränga och tillkonstlade umgängeswanor, hwari de inskrufwas, ehuru dessa ingalunda äro förenliga med barnasinnets enkla, öppna och lefnadsfriska naturanlag. Också gric red man of en smärtsam länsla, då man ofta. bland dessa utwalda lamm tyder fig fe endast iutklädda apor, hwilka unter sedesamma och andliga later i ögats blid förråda on helt annan inre mennis ffa, fom will, men ide wågar fram; fom i sitt förnumstiga tal bryta på en för barnafinnet främmante violett, den der röjer en onaturligt inympad wisdom; nog af — tå man af inifrån kommande tecken tycker sig finna att under det yttre fromleriets skal hjertat icke är rent. Det ligger ju i sjelfwa denna uppfostringsmetod något, fom ger rätt till den förmotan att en måfendtlia afsigt med ressa fosterlandsstiftelsens barnkrubbor är att derinom bilda en elitkår, fom mer blind lydnad skall i en framtid arbeta på fosterlandsstiftelsens utwidgade wälde. Men om en fåran barnauppfostran bör räknas till de goda ändamäl, för hwilka det blir en kristlig pligt att offra arbete och penningar, torde med skäl dragas i twifwel, om man litet närmare granskar den kristendom, som genom fofterlaudg: stiftelsen sjelf och dess utslickade fändebud påtrugas Guds församling. Här på orten önskar man åtminstone att detta tisslande och tasslande ordenssamfund måtte fe till, huru tet må kunna of egna mee del befrämja fin existens, om den nödwändigt skall finnas, och ide med jefuitiska konstgrepp locka fig till lättroget folls i swett och möda hopsamlade slärf. Man har länge här på orten fiväf: wat i okunnighet om fofterlandgftriftelsens innersta syften och werksamhet. Olika aifsningar, mer eller mindre orimliga, hafwa blifwit framkastade, och till och med kolportörernes ofnllständiga berattelfer härom hafwa icke i allo warit Kf werensstämmande. Dersöre war det ock med stort intresse, som man förlidet år händelsewis fick tillfälle att genom lån hos en läsarpartiets lerare här på ove ten läsa denna stistelses fjerde Argberätselse eller för år 1860. Man har in drat på att denna bot af så allmänt syfte icke warit synlig i bokhandeln, åtminstone bar den icke här på orten funnits till salu eller stått annonserad i j i När man läst den, finner man dock i sielfwa dess innehåll en lätt förklaring härpå, ty af den genomgående andan synes tydligt att denna berättelse icke är annat än en till befvämjante af ftiftelsens syften affattad parti-bol. Det mest framstående bewiset lhärför är det midlyftiga bihanget till örsberättelsen, inne: hållande en talrik och i högsta måtto täntwärd samling of Oref från ftiftelsens kolportörer, ombud och forreåspon-! denter. Nekas kan icke, att en del af dessa äro skrifna med både sans, reda och allwarligt kristlig anda; men flertalet är dock af ren beskaffenhet, att det wäcker både sörwåning och harm. Det fom först får för hufwudet, är ven lifhet i stil, omdömen och uppställnina, fom återspegla sig i de flesta och fom ger ett nära liggande stöd för ten förmedan, att. stiftelsens egna sekreterare haft fur hand! allt för mycket med i redaktionen deraf, för att de sedan med fog funna på och? gälla säsom bref från andra. De wittna om utbildade författaregåfwor, fom möj: ligen kunna finnas hos en eller annan af stiftelsens kolportörer, men fom utan twifwel liaga wida öfwer åtminstone nio tioncedelar af dessa skriftställares underbyggnad och jjälsodlina. Wissa an: förra falta antyda wäl både dessa fån: debuts egna uppfattning af sin och för: samlingens ställning och en of dem iförtår hann AftattaN omhotatfyrstnelie men RR Ne Ne oerene UED oe BENA KRA EE ER KE SRK