ut dig, få att du med heter fan wisa dig för kungen. Jag äter hellre mitt wanliga mål kl. 1, än jag dröjer till qwällen med middagen, och så will jag icke göra dig beswär eller kostnar. mäta fan du fom wanliat, det behöfs, ty kungen sjelf äter få fort, att ingen hinner äta fia mätt med honom; mig gör du hwarlen beswär eller kostnad, utan största nöje och heder, — du är ju min fompagnon! Strinnholm lät öfwertala sig och ins fann sig riktigt på klockslaget i slottets stora aalleri, der han stannade wid dör: ren, något förlägen, ty swenska afademien war samlad wid ett af de ftora fönstren; i början stod han alldeles obe: märkt, slutligen kom en af de aderton, den ende, som kände häfdatecknaren, den alltid älskwärde v. B., och frågade wänliat hwad Strinnholm wille. Strinns holm nämnde att han war befalld till kungen. Det war wisst något miftan, fade v. B. Ja, jag tror få med! swarade Strinnholm beskedligt. 3 retfanuma öppnades dubbeldörrarne i ena ändan på galleriet och ur vem fram trädde, med högburen banna och blixtrande blickar, Kung Carl Johan sjelf. Hela swenska akademien bugade sig djupt för monarken, hwilfen nylinen ftiftat ett årligt pris till belöning och upp: muntran för litterära förtjenster; de hade nyss öfwerlagt om Åt hwilten de ffulle bestämma belöningen, men ide kunnat tomma öfwerens; den föga bemärkte Strinnholm hade naturligtwis ide tom mit i fråga. Sedan kungen nickat nådigt it akfoademien, fade han på fransyska: Hwilken är herr Strinnholm? Herr von B. skyndade att presentera Strinnholm; fos nungen utbrast Helt högt: Jag är för: tjust att fe eder, hr Strinnholm, ni är en utmärkt historieskrifware! Konungen nickade och sade nåara få nådiga ord åt akademisterna, derpå wände han sig åter till Strinnholm och sade: Bolj mig! — samt gick tillbaka till sina rum. Strinnholm följde förlägen. Jnom några minuter förenade fig fiwens ffa akademiens ledamöter att gifwa Carl Iohans-prifet åt Strinnholm. Utom konung Carl Johans uppmiärksamhet hade troligtwis Strinnholm als drig blifwit tillbörligen hedrad förrän efter döden; är 1837 blef han excellenjen Wetterstedts efterträdare i swenska akademien, år 1842, jemte friherre don Beskow, hedersmagister wid detta års magisterpromotion i Upsala, 1843 rid: vare af nordftjerne-orten, 1845 ledamot af mwetenffapå-afademien och 1858 fommendör af nyssnämnde orden. Häfdatecknaren Strinnholm föddes d. 25 Nov. 1786 i Umeå socken samt afled i Stockholm d. 18 Jan. 1862. Minneslista för Landtbrukare 2 sä vn