derwid hafwa fallit i unionisternas händer; men de konfedererades man: skap hade under det wåldsamma owader, fom ra natten till den 14 Mars, lyckars sly ur förffansningarne, hwilket skedde med fådan brädska, att de lemnade allting efter sig. Det war general Pope, som wann denna framgång, hbufwudfaf ligen derigenom att han natten til den 43 Mars uppftällde ett batteri med swära kanoner på 800 stegs afstånd från fiendens läger och den 13 på morgonen oppnades en mäl: dig eld mot detsamma med 60 fanoz ner, hwarunder unionisterna närma de sig lägret och skrämde fienden att följande natten ofwergifwa sina för: skansningar. Unionisterna, fom def utom togo en mängd fångar och fanor, förlorade blott 50 man döda och fårade. Kapten Hallins, fom kommenderade de fonfedererades ejtader på Mississippi, drog sig nedåt floden och staden besattes af unionetrupper under general Hamilton. Genom denna framgång anses Missouri wara rensadt från alla fon: federationstrupper. Emellertid höllo fig ännu wid slutet af Mars månad de konfedererade, 15 till 20,000 man starka, qwar på samt i nejden af den wål befästade Mäisfistppizön n:o 40, den commodore Foote sokte komma åt, hwilket dock icke war lätt, emedan dess hoga stränder äro be: satta med fasten samt bewakade af 46 kanoner, ett flytande batteri och flera kanonbätar. — En 20,000 man stark får unionstrupper har, från den i sodra delen af Tennessee belägna staden Savannah, under general Smith gått uppför Temnesseefloden för att soka intaga den i nordostra hörnet af staten Missouri belagna staden Corinth. Om denna plan lyckades, beraknade unionisterna att staden Memphis och fanet Ran dolph, som förswarar densamma, stulle falla i deras wäld. Från S:t Louis förmåles att en stark Ffononbåtszerpedition stod i be: grepp att framtränga på floden Tennessee. Erpeditionen, fom hade 20,000 man omhord, kommenderas af general C. F. Smith samt un: der honom generalerna Sherman, MClernand, Hurlbert och Wallace. Uti separatiststaternas kongress för rekom den 10 Mars en diskussion —-— — —— — —